Arbetspensionslagstiftningen
Offentlig Tillämpningsanvisning
Utskrivet: 24.04.2014
Avsedd för arbetspensionssystemet

Deltidspension Publ.tid:

När deltidspensionen börjar Publ.tid: 29.12.2009 Giltighetstid: 01.01.2010 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2010 - tills vidare
Ersätter anvisning När deltidspensionen börjar
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • Länkarna till övriga anvisningar har ändrats

En person har rätt till deltidspension om han eller hon uppfyller alla villkor som nämns i lagen om rätt till deltidspension. Förutsättningarna skall vara uppfyllda när deltidspensionen börjar.

Deltidspensionen börjar från ingången av månaden närmast efter det att arbetstagaren uppfyller alla villkor för att få deltidspension, dock tidigast från början av månaden närmast efter ansökan. Deltidspension beviljas emellertid inte retroaktivt.

Inom den privata sektorn kunde deltidspension ännu fram till slutet av år 2006 beviljas retroaktivt för högst sex månader.

Inom den offentliga sektorn kan deltidspension fortfarande beviljas retroaktivt för högst sex månader, räknat bakåt från början av månaden närmast efter pensionsansökan.

ArPL 18 § , FöPL 15 § , SjPL 18 § , StaPL 17 §, KomPL 110 §

Förutsättningarna för deltidspension

Fram till slutet av år 2006 hade deltidspensionens begynnelsetidpunkt enligt tillämpningspraxis fastställts så att deltidspensionen började från ingången av månaden närmast efter pensionsfallsdagen. Som pensionsfallsdag betraktades då den sista dagen i den månad som närmast föregått den dag då pensionen började. Pensionsfallsdagen var oftast dagen innan personen övergick i deltidsarbete.

Från och med början av år 2007 avses med deltidspensionens pensionsfall att villkoren för att få deltidspension uppfylls. Men i praktiken inträffar pensionsfallet i allmänhet fortfarande den sista dagen i den närmast föregående månaden innan pensionen börjar.

På villkor att personen börjar deltidsarbeta

Rätten till deltidspension gäller dem som faktiskt övergår i deltidsarbete samt övriga personer som uppfyller villkoren i lagen. En person anses ha övergått i deltidsarbete, när personen börjar deltidsarbeta senast vid den tidpunkt då deltidspensionen börjar.

Ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att arbetstagaren börjar deltidsarbeta räcker inte, om personen i praktiken inte börjar arbeta på deltid. Personen kan börja iaktta avtalet om deltidsarbete och börja deltidsarbeta genom att först inleda en pensionsperiod. Deltidspensionen kan således börja så, att personen genast när deltidpensionen börjar antingen deltidsarbetar eller är deltidspensionerad.

Deltidspensionen kan inte börja under en semesterperiod. Deltidspensionen kan inte börja om arbetstagaren insjuknar och inte har börjat deltidsarbeta före insjuknandet. Övergången i deltidspension kan också förhindras av, bl.a. permittering eller något annat hinder, som hindrar arbetstagaren från att börja deltidsarbeta.

Deltidspensionen börjar när arbetsoförmågan eller permitteringen eller någon annan orsak har upphört och personen faktiskt har övergått i deltidsarbete. Även övriga villkor för pensionen skall fortfarande uppfyllas.

FSD har gett ett beslut 14.11.2003 (ej publicerats) i ett ärende som gällde konkret arbete. Personen hade beviljats deltidspension från och med 1.5.2002. Efter det att beslutet gavs fick pensionsanstalten uppgift från personens arbetsgivare att personen hade varit sjukledig från 15.1.2002. Pensionsanstalten ansökte om undanröjande av beslutet om deltidspension, eftersom deltidspension inte kan börja innan personen faktiskt börjar deltidsarbeta.

Enligt APL 4 f § har en arbetstagare, som övergått till deltidsarbete och som uppfyller övriga villkor för deltidspension, rätt att få deltidspension. Deltidspensionen kan till exempel inte börja när arbetstagaren inte har hunnit börja deltidsarbeta innan han eller hon blev arbetsoförmögen. I sådana fall kan deltidspensionen börja först efter det att arbetsoförmågan har upphört och personen faktiskt har övergått till deltidsarbete, om också övriga villkor för att bevilja pension fortfarande uppfylls.

FSD har genom sitt beslut undanröjt beslutet om deltidspension. Även om FSD i sådana fall inte tar ställning till själva sakfrågan, markerar avgörandet att deltidspension förutsätter att personen faktiskt börjar deltidsarbeta.

Utbetalning av deltidspension Publ.tid: 29.12.2009 Giltighetstid: 01.01.2010 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2010 - tills vidare
Ersätter anvisning Utbetalning av deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • Länkarna har uppdaterats

Utgångspunkten är att pensionen börjar betalas från början av månaden närmast efter den månad då rätten till deltidspension har uppkommit. Om personen till exempel övergår i deltidsarbete den första dagen i månaden, kan deltidspensionen beviljas och betalas redan från ingången av denna månad, om också övriga villkor för att få deltidspension uppfylls. Deltidspensionen beviljas och betalas dock tidigast från början av månaden närmast efter ansökan.

Deltidspensionen betalas till utgången av den kalendermånad då rätten till deltidspensionen upphör. Om villkoren för deltidspensionen inte uppfylls den första dagen i kalendermånaden, dras pensionen in och utbetalningen av pensionen upphör redan från den dagen.

Från och med början av år 2007 beviljas och betalas deltidspension inom privata sektorn inte längre retroaktivt. Inom offentliga sektorn kan deltidpension fortfarande beviljas och betalas retroaktivt för högst sex månader, räknat bakåt från början av månaden närmast efter pensionsansökan.

ArPL 18 §, FöPL 15 § , SjPL 18 § , StaPL 17 §, KomPL 110 §

Deltidspensionen kan avbrytas för en viss tid på grund av förändringar i deltidsarbetet. Då avbryts utbetalningen av pensionen från första möjliga tidpunkt. Närmare om avbrytandet i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp samt avbrytande och indragning av deltidspensionen .

Sjukdagpenning

Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (SFL) inverkar inte på rätten till redan beviljad deltidspension, om personens anställning eller FöPL-/LFöPL-försäkring är i kraft. Om personen inte återgår till deltidsarbetet, dras deltidspensionen genast in när sjukdagpenningsperioden upphör.

Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen likställs med den lön för sjukdomstid som arbetsgivaren betalar samt med dagpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen och trafikförsäkringslagen. Oavlönad sjukledighet likställs inte med dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Partiell sjukdagpenning kan beviljas efter 60 dagar med utbetald sjukdagpenning. Det förutsätts då att personen före det har arbetat på heltid.

Folkpensionsanstalten utreder för sin del om sjukdagpenning har överbetalats för deltidspensionstiden och kontaktar sedan pensionstagaren om det blir fråga om att eventuellt återkräva det belopp som betalats för mycket.

Exempel på sjukdagpenning

En deltidspensionstagare har varit sjukledig och har fått sjukdagpenning från 8.2.2000. Dagpenning har betalats fram till 12.9.2000. Pensionstagarens deltidsanställning har upphört 31.5.2000 av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker. Trots att utbetalningen av dagpenning har fortsatt fram till 12.9.2000, kan personen inte längre ha rätt till deltidspension efter det att anställningen upphörde 31.5.2000.

Exempel på dagpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen

Dagpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen och enligt trafikförsäkringslagen likställs med sjukdagpenning för 300 dagar. Om personen inte deltidsarbetar, dras deltidspensionen in efter 300 dagar.

Arbetslöshetsdagpenning

Om en person har fått arbetslöshetsdagpenning och han kommer att få deltidspension retroaktivt för samma tid som dagpenningen, återkräver utbetalaren av arbetslöshetsdagpenningen från pensionen ett belopp som motsvarar den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen.

Betalning till utlandet

Det finns inga begränsningar för utbetalning av deltidspension till utlandet, om övriga förutsättningar för att få deltidspension uppfylls.

Deltidspension som delbetalning av annan pension

Om en deltidspensionstagare beviljas invalidpension för samma tid, för vilken deltidspension redan har betalats, beaktas deltidspensionen som delbetalning på invalidpensionen. Samma förfarande tillämpas i fråga om ålderspension.

Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen Publ.tid: 29.12.2009 Giltighetstid: 01.01.2010 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2010 - tills vidare
Ersätter anvisning Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • anvisningen har utökats med en tolkning av permittering turvis
  • anvisningen om arbetsplikt under uppsägningstid har preciserats.

Tillämpning av betalnings- och intjäningsprincipen

Från och med ingången av år 2007 innehåller lagen en bestämmelse om tillämpning av betalningsprincipen vid hänförande av arbetsinkomster. Enligt bestämmelsen betraktas den pensionsgrundande inkomsten som arbetsinkomst för det kalenderår, då den har betalats ut. Om det att arbetsinkomsten betraktas som inkomst för det år då den betalades ut snedvrider pensionens belopp, kan arbetsinkomsten betraktas som inkomst för det kalenderår då den tjänades in.

ArPL 71 §

När bestämmelserna om deltidspension tillämpas fastställs arbetsinkomsten för deltidsarbetet utgående från intjäningsprincipen. I beslutet om deltidspension fastställs deltidslönen för den arbetstagare som planerar att gå i deltidspension utgående från den totala arbetsinkomst som arbetstagaren kommer att ha när han eller hon deltidsarbetar enligt arbetsavtalet. Också i fråga om företagare som går i deltidspension fastställs företagarens arbetsinsats och arbetsinkomsten på basis av arbetsinsatsens värde i samband med beslutet om deltidspension.

I regel hänförs också arbetsinkomsterna för deltidsarbetet enligt intjäningsprincipen till intjäningstiden. Principen tillämpas på grund av att rätten till deltidspension förutsätter att deltidsarbetsinkomsten uppfyller villkoren för deltidspension under hela deltidspensionstiden. Även deltidspensionens belopp beräknas på basis av arbetsinkomsterna för deltidsarbetet. Dessutom inverkar förändringar i deltidsarbetsinkomsterna under vissa förutsättningar på deltidspensionens belopp och på rätten till deltidspension samt på möjligheten att avbryta pensionen temporärt.

När den totala arbetsinkomsten för deltidsarbetet har fastställts i deltidspensionsbeslutet i enlighet med intjäningsprincipen, är deltidspensionens belopp i princip rätt fastställd. Då snedvrids beloppet inte på grund av att en prestation som hänför sig till arbetsinkomsten för deltidsarbetet betalas med avvikelse från intjäningstiden, till exempel följande kalenderår. Om den totala arbetsinkomsten för deltidsarbetet hålls på samma eller nästan samma nivå, är det i allmänhet inte nödvändigt att årligen hänföra arbetsinkomsterna retroaktivt till den faktiska intjäningstiden. I stället kan man granska de genomsnittliga års- och månadsinkomsterna. Beloppet av den faktiska erhållna arbetsinkomsten under det år då deltidspensionen började och upphörde (eventuellt också övriga år) kan avvika från den arbetsinkomst som tjänats in under dessa år, men även i dessa fall är deltidspensionens belopp i princip rätt, eftersom beloppet har räknats ut enligt intjäningsprincipen på basis av de arbetsinkomster som fastställts för deltidsarbetet.

I praktiken leder tillämpningen av intjäningsprincipen emellertid till att arbetsinkomsterna i vissa fall måste hänföras retroaktivt från betalningstidpunkten till intjäningstiden. Till exempel när arbetsinkomsterna för deltidsarbetet från första början ligger nära de minimi- eller maximigränser (35-70 %) som anges i lagen eller när deltidsarbetsinkomsten antingen på grund av en klar förändring i inkomstnivån eller i övrigt på grund av inkomstutvecklingen ligger nära gränsnivåerna, skall arbetsinkomsterna utredas årligen och även månatligen, för att reda ut om personen fortfarande har rätt till deltidspension. Vid behov justeras deltidspensionens belopp.

Förändringarnas inverkan granskas i samband med den årliga efterhandsövervakningen på ett annat sätt än då uppgifter om kommande förändringar fås på förhand.

Justering av pensionens belopp

Deltidspensionens belopp justeras

  • om deltidspensionstagarens arbetsinkomster för deltidsarbetet har förändrats varaktigt och denna förändring på ett betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen
  • om deltidspensionstagaren får rätt till deltidspension med stöd av en sådan arbetspensionslag som inte tidigare har berättigat honom eller henne till deltidspension.

Pensionen justeras från ingången av den kalendermånad som närmast följer efter förändringen, eller om förändringen sker den första dagen i kalendermånaden, från månadens första dag.

När deltidspensionens belopp justeras betraktas den arbetsinkomst som deltidspensionen första gången fastställdes på som stabiliserad inkomst.

Justering av deltidspensionens belopp, när pensionstagaren får rätt till deltidspension enligt en annan arbetspensionslag

ArPL 20 § , FöPL 17 § , SjPL 20 § , KomPL 44 §, StaPL 19 §

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om att deltidspensionens belopp har justerats. I beslutet anges inom vilka gränser arbetsinkomsten för deltidsarbetet skall hållas.

I beslutet skall klart och tydligt nämnas att pensionens belopp justeras, om arbetsinkomsterna förändras mer än 10 % och att inkomsterna också efter förändringen måste hållas inom de i lagen angivna absoluta gränserna (35-70 %).

Varaktig förändring

Justering av pensionens belopp förutsätter i princip att arbetsinkomstförändringen är varaktig. En klart varaktig förändring i arbetsinkomsterna sker till exempel när arbetsinkomsterna förändras som en följd av att arbetsuppgifterna eller arbetstidsarrangemangen förändras, eller när ett personligt lönetillägg till deltidslönen varaktigt uteblir eller läggs till deltidslönen. Det kan också vara fråga om en förändring i villkoren i arbetsavtalsförhållandet eller en inkomstförändring som sker av någon annan orsak. En varaktig förändring i arbetsinkomsterna kan också bero på en allmän inkomstpolitisk förändring i löneutvecklingen, till exempel löneförhöjning som baserar sig på kollektivavtal (s.k. inpo-förhöjning). Deltidsarbetsinkomsternas belopp kan också utan någon klar orsak vara varaktigt av annan storlek än det belopp som har fastställts i beslutet om deltidspension.

Se närmare om justering av pensionens belopp i anvisningen Deltidspensionens belopp

SPN:s beslut 13.9.2000, 10/00; bedömning av en förändring som avviker från den allmänna löneutvecklingen

VakO:n päätös 17.9.1998, 7135/97 (FSD:s beslut om arbetsinkomstförändringens inverkan på deltidspensionens belopp; endast på finska)

KELK:n päätös 4.2.2004, KELK 692/2003 (KPN:s beslut om justering av pensionens belopp; endast på finska)

10-procentsgränsen

Vad som kan anses vara en väsentlig förändring från den allmänna löneutvecklingen granskas utgående från hur stor förändringen är. I tillämpningspraxis har man godtagit ett förfarande, där pensionens belopp justeras när inkomsterna har förändrats mer än 10 procent. Pensionens belopp justeras inte, om förändringens inverkan är 10 procent eller mindre. Orsaken till förändringen i deltidsarbetsinkomsten har inte någon betydelse. Det finns flera orsaker som inverkar på arbetsinkomsternas belopp. Det som är viktigt är att granska om förändringarnas sammanlagda effekt är mer än 10 procent. Tillämpningspraxis bör vara enhetlig och därför skall den överenskomna procentgränsen iakttas.

I vanliga fall är det pensionstagaren som tar initiativet till att pensionens belopp justeras, när deltidsarbetsinkomsten har minskat varaktigt. Pensionstagaren meddelar då pensionsanstalten om ändringen, i akt och mening att få en större pension. Orsaken till att arbetsinkomsterna har minskat kan till exempel bero på att personen har bytt arbetsplats och att arbetsinkomsten för det nya deltidsarbetet är lägre än den tidigare arbetsinkomsten.

Även om deltidpensionens belopp i pensionsbeslutet i regel har fastställts på grundval av avtalet om deltidsarbete (arbetstiden, arbetsinkomsten), räknas pensionen emellertid inte ut på nytt på grund av att personen har ingått ett nytt arbetsavtal med annorlunda villkor, utan justeringen görs på grundval av hur stor inverkan förändringen har på den totala arbetsinkomsten för deltidsarbetet.

Justering av pensionens belopp på basis av realtidsuppgifter

När uppgifterna om inkomstförändringen anländer på förhand eller i realtid, granskas förändringens inverkan framåt i tiden. Då är det inte fråga om en övervakning, och granskningen gäller således inte retroaktiv tid.

Pensionsanstalten undersöker då också om rätten till deltidspension har uppfyllts fram till dess (bl.a. gränserna 35-70 %, arbetsfrånvaro).

Pensionen betalas till sitt ändrade belopp från början av den kalendermånad som närmast följer efter förändringen, eller redan från början av förändringsmånaden, om arbetsinkomsten förändras den första dagen i månaden.

Justering av pensionens belopp i samband med den årliga övervakningen

När uppgiften om inkomstförändringen anländer i efterhand är det fråga om övervakning och då granskas tiden retroaktivt.

Om förutsättningarna för rätt till deltidspension fortfarande uppfylls, granskar pensionsanstalten om den totala deltidsarbetsinkomsten under kalenderåret överstiger 10-procentsgränsen (årsinkomsten/12). Om förändringen per månad är högst 10 procent, räknas pensionen inte ut på nytt.

Om 10-procentsgränsen överskrids, räknas pensionens belopp ut på nytt från början av övervakningsåret, om arbetsinkomstens faktiska förändringstidpunkt inte har kunnat verifieras. Om den faktiska förändringstidpunkten verifieras, justeras deltidspensionens belopp utgående från denna tidpunkt. Då ändras pensionens belopp från början av kalendermånaden närmast efter förändringen, eller om förändringen har skett redan den första dagen i månaden, från början av förändringsmånaden.

Den privata sektorns pensionsanstalt skickar ett brev om hörande till pensionstagaren och meddelar i brevet att pensionens belopp justeras på grund av att arbetsinkomsten har förändrats. I brevet anges att pensionens belopp justeras från början av kalenderåret (övervakningsåret). I brevet nämns också att, om deltidsarbetsinkomsterna har förändrats från någon annan tidpunkt än från början av året, har pensionstagaren eller arbetsgivaren möjlighet att bestyrka denna tidpunkt, och då justeras pensionen enligt den. Pensionen betalas till sitt ändrade belopp från början av månaden närmast efter förändringen, eller om förändringen har skett redan den första dagen i månaden, från början av denna månad.

Försäkringsdomstolen har gett ett beslut (Dnr 10588/2005; endast på finska) i ett fall, där inkomsterna under deltidspensionstiden hade stigit med mer än 10 procent under övervakningsåret. Eftersom det inte gick att verifiera den exakta tidpunkten då inkomsterna hade förändrats väsentligt, skulle deltidspensionens belopp räknas ut på nytt på basis av den månatliga genomsnittliga inkomsten under hela året, räknat från ingången av övervakningsåret.

När pensionen avbryts temporärt

Deltidspensionstagaren kan ansöka om att utbetalningen av pensionen avbryts, om arbetsinkomsten för deltidsarbetet eller frånvaron från arbetet ändras temporärt så, att villkoren i lagen för deltidsarbetet inte längre uppfylls. Pensionsanstalten kan också på eget initiativ avbryta utbetalningen av pensionen. Avbrytandet kan basera sig på att deltidsarbetsinkomsten inte hålls inom gränsområdet 35–70 procent eller att pensionstagaren är borta från arbetet utan avbrott mer än sex veckor. Också i fråga om företagare kan utbetalningen av deltidspensionen avbrytas.

Avbrytandet av deltidspensionen är i princip avsedd för förutsedda situationer, då man redan på förhand vet när förutsättningarna för deltidspensionen uppfylls på nytt.

Utbetalningen av deltidspensionen avbryts från början av första möjliga betalningsperiod, förutsatt att det fortfarande finns en orsak till att betalningen avbryts. Själva deltidspensionen avbryts emellertid från och med förändringstidpunkten, dvs. från den tidpunkt då det finns en grundad anledning att avbryta deltidspensionen och villkoren för att få deltidspension inte längre uppfylls.

Pensionen kan vara avbruten utan uppehåll i högst sex månader.

Avbruten deltidspension börjar på begäran av pensionstagaren utbetalas på nytt, räknat från den tidpunkt då förutsättningarna för deltidspensionen uppfylls igen. Om ansökan om ny utbetalning av avbruten deltidspension inte har gjorts inom sex månader från det att deltidspensionen avbröts, dras deltidspensionen in från den tidpunkt då den avbröts. Ansökan om utbetalning av deltidspension på nytt ska således göras inom sex månader från det att pensionen (inte utbetalningen) avbröts. Tidsfristen för ansökan är ovillkorlig.

Exempel

En person har i medlet av april meddelat att han börjat arbeta temporärt på heltid från den första april. Först i slutet av maj hinner man avbryta utbetalningen av deltidspensionen. Förändringen skedde den första dagen i månaden. Deltidspension som betalats utan grund för april och maj månad krävs tillbaka.

Personen meddelar först i slutet av oktober att han återgår till deltidsarbete 1.10. Eftersom ansökan om utbetalning av deltidspensionen på nytt inte har gjorts inom den föreskrivna tiden på sex månader, drar pensionsanstalten in deltidspensionen retroaktivt från och med den tidpunkt då pensionen avbröts.

Även om personen hade återgått i deltidsarbete i början av den sjunde månaden efter det att deltidspensionen avbröts, kan han inte beviljas deltidspension på tidigare grunder. Detta beror på att deltidspension inte beviljas retroaktivt, utan den kan beviljas tidigast från början av månaden närmast efter det att ansökan lämnades in. Det här är den tidpunkt då förutsättningarna för att få deltidspension ska uppfyllas. I detta fall granskas förutsättningarna för pensionen i början av november, då deltidspensionen har varit avbruten över sex månader utan avbrott.

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut både om avbrytande och indragning av pensionen och beslut om återkrav av överbetald pension.

Avbruten deltidspension betraktas som fortgående pension, eftersom den inte har dragits in. Vad pensionstillväxten under deltidspensionstiden beträffar är den tid då pensionen är avbruten dock inte pensionstid, och därför tillväxer det inte någon pension för inkomstbortfallet. Dessutom tjänar de som är födda före år 1947 in pension för arbetet under avbrottstiden med 1,9 eller 4,5 procent.

ArPL 21 § , FöPL 18 § , SjPL 21 § , KomPL 15 §, StaPL 20 §

En annan sak är när utbetalningen av pensionen avbryts på grund av att pensionsanstalten inte får de uppgifter från pensionstagaren som den begärt. ArPL 113 §

Indragning av pensionen

Deltidspensionen dras in om förutsättningarna för pensionen inte längre uppfylls. Pensionen kan på ovan nämnda grunder också avbrytas.

Grunder för indragning av pensionen är:

  • Deltidsarbetsinkomsterna är mindre än 35 eller mer än 70 procent av den stabiliserade arbetsinkomsten
  • Pensionstagaren är borta från deltidsarbetet utan avbrott i mer än 6 veckor
  • Pensionstagaren beviljas annan pension som baserar sig på eget arbete eller motsvarande utländsk förmån eller beviljas förmån som grundar sig på tjänstgöring i en internationell organisation eller vid en EG-institution (s.k. hindrande pension)

Deltidspensionen kan också dras in retroaktivt. Pensionen dras in från ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då arbetstagaren inte längre uppfyller villkoren för att få pension. Om denna dag är kalendermånadens första dag, dras deltidspensionen in från denna dag.

Pensionen kan dras in retroaktivt också för enskilda kalendermånader. Om indragningen av pensionen beror på att arbetsinkomsterna har ökat och den tidpunkt då inkomstförändringen har skett inte kan verifieras, dras pensionen in från början av det år då arbetsinkomsterna har förändrats.

Det förfarande som införts i lagen från ingången av år 2007 om indragning av pensionen retroaktivt och indragningstidpunkten motsvarar tidigare tillämpningspraxis. (Se även VakO 26.5.2004, 2736/2003/1569; FSD:s beslut endast på finska).

Det är möjligt att fastställa den genomsnittliga inkomsten per månad, fastän den faktiska arbetstiden varierar. När inkomsten för deltidsarbetet har fastställts på basis av den genomsnittliga månadsinkomsten, granskar man också hur förändringarna i inkomsten inverkar på deltidspensionen utgående från den genomsnittliga inkomsten.

Exempel: Den totala årsinkomsten för deltidsarbetet har fastställts till 18 000 euro. Den genomsnittliga månadsinkomsten är således 1 500 euro. Om den genomsnittliga månadsinkomsten på basis av den faktiska totala årsinkomsten är 1 800 euro, som på årsnivå (årsinkomst/12) betraktat överstiger gränsen 70 procent, förlorar personen i regel sin rätt till deltidspension för hela övervakningsåret.

Men om det att inkomstgränsen överskrids eller underskrids beror på att det skett en klar förändring i inkomsterna för deltidsarbetet under övervakningsåret (t.ex. löneförhöjning), bedöms situationen på nytt enligt förändringstidpunkten. I sådana fall undersöker pensionsanstalten om förutsättningarna för att få deltidspension har uppfyllts fram till förändringen och om de också uppfylls från förändringstidpunkten framåt (situationen uppdateras således fram till förändringstidpunkten). Då anses förändringen ha skett den första dagen i månaden. Även pensionens belopp justeras på motsvarande sätt utgående från förändringstidpunkten.

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om indragningen och i beslutet anges den tidpunkt då pensionen dras in och orsakerna till indragningen. Pensionsanstalten ger pensionstagaren tillfälle att bli hörd innan beslutet ges.

När deltidspensionen har dragits in kan den betalas ut på nytt när förutsättningarna för deltidspensionen uppfylls.

Deltidspension som varit indragen i högst sex månader kan betalas ut på nytt utan att det krävs en ny ansökan om deltidspension. Pensionstagaren skall själv i tid kontakta sin egen pensionsanstalt, som efter det ber arbetsgivaren lämna in en utredning om personens lön och arbetstid.

När deltidspensionen har varit indragen i högst sex månader, fastställs den nya deltidspensionen efter den indragna deltidspensionen på basis av samma stabiliserade arbetsinkomst som legat till grund för den tidigare deltidspensionen. Beloppet av den tidigare utbetalda deltidspensionen justeras med arbetspensionsindex till nivån för det givna året. Om personens arbetsinkomster har förändrats väsentligt, justeras deltidspensionens belopp.

ArPL 22 § , FöPL 19 § , SjPL 22 § , KomPL 15 §, KomPL 44 §, StaPL 21 §

Försäkringsdomstolen har gett ett beslut (har inte publicerats) i ett fall där en persons årsinkomster för deltidsarbetet hade överstigit gränsen 70 % under år 2004. Vid granskningen av de faktiska månadsinkomsterna överskreds gränsen 70 % år 2004 under januari, april, maj, juli, augusti, oktober och december. Pensionen skulle dras in retroaktivt för dessa månader. Fr.o.m. maj 2005 hade inkomsterna överskridit gränsen 70 % utan avbrott under mer än sex månader, vilket innebar att personen fr.o.m. denna tidpunkt inte längre hade rätt till deltidspension.

I ett fall (beslutet har inte publicerats) där inkomstgränsen för deltidspensionen hade överskridits, drog försäkringsdomstolen in deltidspensionen retroaktivt för de månader då personen inte hade rätt till deltidspension. Försäkringsdomstolen konstaterade också att en indragen deltidspension kan beviljas på tidigare grunder utan en ny pensionsansökan, när pensionen varit indragen i högst sex månader.

Rätt till deltidspension (arbetsinkomsterna 35−70 %, arbetsinkomsten och arbetstiden motsvarar varandra)

Deltidspensionstagarens arbetsinkomster för deltidsarbetet skall under hela deltidspensionstiden vara 35-70 % av den stabiliserade inkomsten. Gränserna är ovillkorliga. Personen förlorar sin rätt till deltidspension om arbetsinkomsterna inte hålls inom gränsområdet 35–70 procent.

Utgångspunkten är att arbetsinkomsten för en arbetstagare som får månadslön skall hållas inom gränserna 35–70 procent under en kalendermånad. Om inkomsten för deltidsarbetet under deltidspensionstiden har fastställts på basis av den genomsnittliga inkomsten, skall den genomsnittliga inkomsten hållas inom de lagstadgade gränserna.

När pensionsanstalten får uppgift om att deltidspensionstagarens arbetsinkomst har förändrats och allt tyder på att inkomstökningen eller -minskningen inverkar på pensionsrätten, kontaktar pensionsanstalten arbetsgivaren, för att få närmare uppgifter om arbetsinkomsterna. Pensionsanstalten underrättar också pensionstagaren om inkomstförändringens inverkan.

När pensionsanstalten på förhand får uppgift om att inkomsterna kommer att förändras, granskas förändringens inverkan framåt i tiden. Om inkomstförändringen leder till att personen mister sin pensionsrätt, dras pensionen in i slutet av den kalendermånad under vilken inkomsterna ökar eller minskar så att inkomstgränserna inte uppfylls. Om villkoren för pensionen inte uppfylls den första dagen i kalendermånaden, dras deltidspensionen in redan från och med denna dag (dvs. vid utgången av föregående kalendermånad).

När uppgiften om inkomstförändringen fås i efterhand, granskas tiden retroaktivt. Oftast fås efterhandsinformationen i samband med årsövervakningen. Om totalinkomsten för deltidsarbetet under övervakningsåret under- eller överstiger gränserna 35–70 % (årsinkomsterna/12), utreder pensionsanstalten arbetsinkomsterna på månadsbasis och drar in pensionen för sådana kalendermånader då personen inte har rätt till deltidspension på grund av att inkomstgränserna under- eller överskrids.

När deltidspensionstagaren börjar arbeta på heltid igen, upphör deltidspensionen.

Bonusars och engångsbetalningars inverkan på deltidspensionen

Arbetstagaren kan få prestationer av engångsnatur under tiden med deltidsarbete. Exempel på sådana betalningar är, bl.a. bonusar, resultatpremier och provisioner.

När prestationerna ingår i arbetsinkomsten för deltidsarbetet (vederlag för arbete som utförts enligt arbetsavtalet), skall deras belopp beaktas (vid behov till sina uppskattade belopp) när den totala arbetsinkomsten för deltidsarbetet fastställs i deltidspensionsbeslutet. Betalningarna beaktas också när man granskar om personen har rätt till deltidspension, pensionens belopp eller om det är möjligt att avbryta pensionen temporärt. Till exempel bonusar är sådana betalningar som beaktas och som inverkar på deltidspensionen.

I arbetsinkomsterna för deltidsarbetet medräknas däremot inte exempelvis vinstutdelningsposter, andelar som lyfts från personalfond, optioner eller s.k. vinstpremier som aktiebolag delar ut under vissa förutsättningar. Därför inverkar de inte på deltidspensionsrätten när personen får sådana engångsbetalningar under deltidspensionstiden. I tillämpningspraxis har sådana betalningar inte betraktats som vederlag för arbete, som skall beaktas när den pensionsgrundande inkomsten fastställs. Därför beaktas de inte heller i arbetsinkomsterna för deltidsarbetet och de inverkar inte på rätten till deltidspension.

Deltidspensionen påverkas inte av prestationer som baserar sig på heltidsarbetet före övergången till deltidsarbete och som betalas till arbetstagaren efter övergången till deltidsarbete.

Deltidspensionen påverkas inte heller av sporadiska, oförutsedda betalningar av engångsnatur, såsom förslagsbelöningar eller penninggåvor, som arbetsgivaren ger sina arbetstagare till exempel med anledning av arbetstagarens eller företagets bemärkelsedag. Gåvor på bemärkelsedagar kan påverka deltidspensionen, om gåvan är en resa eller semestertid. I sådana fall skall man beakta att frånvaron från arbetet inte får överstiga sex veckor.

Arbetsinkomsterna för deltidsarbetet beskrivs närmare i anvisningen Förutsättningarna för deltidspension

PSC:s utlåtande 31.8.2000; Upphovsrättslig ersättnings inverkan på deltidspension, 12171

Hänförande av engångsbetalningar

I tidigare publicerade anvisningar om deltidspension anges att bonus som betalas som vederlag för arbete eller annan engångsbetalning skall hänföras retroaktivt till intjäningstiden.

I fråga om deltidspension är utgångspunkten fortfarande att arbetsinkomsterna för deltidsarbetet hänförs enligt intjäningsprincipen till intjäningstiden. När deltidsarbetsinkomsten i deltidspensionsbeslutet har fastställts rätt enligt intjäningsprincipen, är det i praktiken inte alltid nödvändigt att hänföra inkomsterna enligt den faktiska intjäningstiden. När deltidsarbetsinkomsten från första början har fastställts rätt, snedvrids deltidspensionsbeloppet inte på grund av att en prestation som hör till deltidsarbetsinkomsten betalas så att den avviker från intjäningstiden, till exempel följande kalenderår.

Försäkringsdomstolens beslut av 27.8.2003 kan anses vara en hänvisning om att försäkringsdomstolen ansåg att bonus skulle hänföras retroaktivt till intjäningstiden.

FSD har gett ett beslut 27.8.2003 (har inte publicerats) i ett ärende som gäller undanröjande av beslut om deltidspension. Personen blev beviljad deltidspension från 1.1.2001 och ålderspension från 1.10.2001. Arbetsgivaren betalade personen senare bonus i efterskott för år 2001, sammanlagt 13 281,60 euro. Pensionsanstalten har hänfört bonusen till intjäningsperioden och ansökt om undanröjande av beslutet om deltidspension och beslutet om ålderspension. FSD har genom sitt beslut undanröjt besluten. Även om FSD inte tog ställning till själva sakfrågan, är undanröjande av besluten en hänvisning om att FSD ansåg att bonus skulle hänföras retroaktivt på intjäningstiden.

En del arbetsgivare brukar tilldela sina anställda semester eller penningersättning som motsvarar anställningstid för 20, 30 eller 40 års trogen tjänstgöring. Om gratifikationen betalas i kontanter, kan den betraktas som ett enskilt arvode som hänför sig till en lång period, och gratifikationen inverkar således inte på deltidspensionen. Å andra sidan, om personalen med fem års mellanrum får penningersättning till ett visst belopp på grundval av anställningstiden (längd), är det fråga om betalning som kan jämföras med vederlag för utfört arbete och som således inverkar på deltidspensionen. Om gåvan ges i form av semester, behöver det kalkylerade penningvärdet av semestern inte beaktas vid övervakningen av inkomsterna under deltidspensionstiden. En sådan semester får dock inte pågå mer än sex månader inklusive andra tider av frånvaro, eller annars skall deltidspensionen dras in.

Pensionsgrundande arbetsinkomster och hur de hänförs beskrivs närmare i anvisningshelheten Pensionsgrundande inkomster, i anvisningen - Hänförande av pensionsgrundande inkomster till en viss tid

Lönegaranti och löneskuld

Enligt lönegarantilagen betalas lönegaranti av statens medel för lön eller annan fordran, som grundar sig på arbetstagarens anställningsförhållande och som har blivit obetald på grund av arbetsgivarens insolvens. Belopp som betalats en arbetstagare enligt lönegarantin är pensionsgrundande inkomst. Lön som blivit obetald på grund av arbetsgivarens insolvens skall beaktas vid uträkningen av den pensionsgrundande inkomsten, om den har styrkts på ett tillförlitligt sätt (t.ex. i en konkursdom, VakO 7.2.1985, Dnr 2725/84 ; FSD:s beslut endast på finska).

Det belopp enligt lönegarantin som betalats till deltidspensionstagaren beaktas i arbetsinkomsterna för deltidsarbetet samt vid bedömningen av om förutsättningarna för att få deltidspension uppfylls retroaktivt. Också lön som uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens beaktas, om det finns tillräckliga bevis på att det är fråga om avtalat vederlag för deltidsarbete.

Närståendevårdare

Om deltidspensionstagaren börjar bedriva familje- eller närståendevård, skall den lön som betalas för arbetet beaktas i inkomsterna för deltidsarbetet. Pensionen skall räknas på nytt om inkomsterna för deltidsarbetet har förändrats mer än 10 % jämfört med den tidigare fastställda arbetsinkomsten för deltidsarbetet.

När deltidspension beviljades enligt 2004 års bestämmelser och personen hade hunnit få stöd för närståendevård vid sidan av annan förvärvsverksamhet i minst sex månader, beaktades inte stödet för närståendevård som inkomst för deltidsarbete eller i den stabiliserade inkomsten, när deltidspension beviljades enligt 2004 års bestämmelser inom privata sektorn.

Inom den offentliga sektorn gav närståendearbetet i praktiken aldrig rätt till återstående tid före 1.1.2005. Därför beaktades inte närståendearbetet i den stabiliserade inkomsten. Om närståendearbetet hade pågått en kortare tid än tre år, beaktades det som inkomst för deltidsarbete.

Om således ovan nämnda samtidighetskrav på tre år/sex månader har uppfyllts innan den deltidspension som beviljats enligt de gamla bestämmelserna började, beaktas inte stödet för närståendevården vid övervakningen som inkomst för deltidsarbete, inte heller efter 1.1.2005. Om den samtidiga perioden blivit kortare (< 6 mån / 3 år) eller om närståendearbetet har börjat efter deltidspensionen, beaktas lönen enligt avtalet om närståendevård som deltidspensionstagarens inkomst för deltidsarbetet.

Exempel:

En person hade gått i deltidspension enligt APL våren 2001. Hon började arbeta som närståendevårdare år 2006 och började då få stöd för närståendevård som gav rätt till pension enligt KomPL. Eftersom personen först gick i deltidspension och först efter det började arbeta som närståendevårdare, beaktas inkomsten för närståendearbetet som inkomst för deltidsarbetet. Den pensionsanstalt som har beviljat deltidspensionen undersöker rätten till deltidspension och justerar vid behov pensionens belopp.

Förtroendeuppdrag

Om ett förtroendeuppdrag har försäkrats enligt arbetspensionslagarna, beaktas arvodena för uppdraget som inkomster för deltidsarbete.

Enligt tidigare tolkningspraxis inom den privata sektorn, jämställs inte skötsel av ett offentligt, i praktiken närmast kommunalt förtroendeuppdrag, som man enligt lag inte har rätt att avböja, med förvärvsarbete. Om arvodena för sådana förtroendeuppdrag inte har beaktats då deltidspension beviljades, beaktas inte arvoden för förtroendeuppdrag inom privata sektorn senare heller vid övervakningen av inkomsterna under denna deltidspension. Om en person börjar sköta ett sådant förtroendeuppdrag vid sidan av sin deltidspension, beaktas arvodena för förtroendeuppdraget som försäkrats enligt arbetspensionslagarna som inkomster för deltidsarbetet.

Över sex veckors arbetsfrånvaro

Deltidsarbetet skall vara kontinuerligt. Huvudregeln är att man inte får vara borta från arbetet mer än sex veckor i rad. Denna sexveckorsperiod är inte anställningsspecifik. FöPL förutsätter att företagaren har en gällande FöPL-försäkring.

I sexveckorsperioden medräknas inte semester och tid, för vilken arbetstagaren har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, lön för sjukdomstid, ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen eller dagpenning enligt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen till den del som arbetstagaren har fått sådana dagpenningar för sammanlagt högst 12 månader. Det är således fråga om s.k. tillåten arbetsfrånvaro, som inte inverkar på deltidspensionen.

Ovan nämnda förmåner (inkl. lön för sjukdomstid) kan betalas till arbetstagaren för sammanlagt högst 12 månader, så att de inte påverkar deltidspensionen.

Övrig frånvaro beaktas, vilket innebär att t.ex. oavlönad sjukledighet, sparledighet och saldoledighet beaktas som frånvaro.

ArPL 16 § 4 mom. 2 punkten, FöPL 13 § 4 mom. 4 punkten, KomPL 14 § 1 mom. 5 punkten, StaPL 14 § 1 mom. 4 punkten

När sexveckorsperioden räknas granskar man tiden från deltidsarbetets sista dag (när arbetsfrånvaron börjar) fram till den dag då deltidsarbetet börjar igen, (när arbetsfrånvaron upphör). Från denna tid avdras de tillåtna frånvaroperioderna.

Om arbetsfrånvaron är sex veckor eller mindre, bibehålls rätten till deltidspension och utbetalningen av deltidspensionen fortsätter. Om arbetsfrånvaron överstiger sex veckor, upphör rätten till deltidspension. Då dras pensionen in i slutet av den kalendermånad, under vilken sexveckorsgränsen överskrids. Det att pensionen dras in i slutet av kalendermånaden beror på att pensionen betalas månatligen. Även över sex veckors permittering kan leda till att deltidspensionen dras in eller att pension återkrävs, om årsinkomsterna understiger 35 procent av den stabiliserade inkomsten.

När rätten till deltidspension upphör på grund av arbetsfrånvaron, får personen inte tillbaka sin förlorade pensionsrätt på grund av att han eller hon är t.ex. semesterledig den sista dagen i den månad då pensionen dras in eller det är fråga om en annan sådan dag som inte räknas med i sexveckorsperioden. Detta beror på att rätten till deltidspension och indragning av pensionen granskas skilt.

Exempel

deltidspension& deltidsarbete

4 veckor permittering

4 veckor semester

permittering
högst 2 veckor

pensionen upphör inte

permittering
över 2 veckor

pensionen dras in i slutet av den kalendermånad under vilken arbetsfrånvaron överstiger 6 veckor

Förlorad pensionsrätt kan fås tillbaka när man återgår till arbetet.

Möjligheten att få tillbaka rätten till deltidspension beskrivs närmare i anvisningen Deltidspension beviljas på nytt .

KomPL, StaPL

Lärare som omfattas av KomPL och undervisar i det kursbundna systemet får vara borta från undervisningsarbetet mer än sex veckor. En kursperiod utan undervisning kan pågå högst 8 veckor. Dock tillåts inte flera kursfria perioder efter varandra. Den sista perioden på våren eller den första perioden på hösten får inte heller vara undervisningsfri.

Lärare som omfattas av StaPL tillåts frånvaro som motsvarar en kurs, även om sexveckorsgränsen då överskrids.

SjPL

Enligt SjPL beräknas frånvaro som pågått över sex veckor utan att beakta vederlagssemester eller sådan oavlönad ledighet som ingår i avlösningssystemet för deltidsanställningen.

Permittering och dess inverkan på deltidspensionen

Permitteringssituationer varierar, till exempel så att personen är helt och hållet borta från arbetet eller arbetar en del av veckan eller arbetar varannan vecka. Deltidspensionstagaren är skyldig att omedelbart anmäla till pensionsanstalten om han eller hon blir permitterad från sitt deltidsarbete.

Arbetsgivaren skall meddela arbetstagaren om permitteringen senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Anmälningsskyldigheten gäller också permittering av deltidspensionerade arbetstagare. I meddelandet om permittering skall arbetsgivaren nämna orsaken till permitteringen, när permitteringen börjar och hur länge den varar eller beräknas vara. I permitteringsmeddelandet anges vanligtvis också arbetstiden under permitteringen.

Permitteringens inverkan på deltidspensionen är likadan, oberoende av om pensionsanstalten får veta om permitteringen innan den börjar eller först efter det att den redan har börjat eller upphört.

Om personen är permitterad upprepade gånger, bedömer man om personen uppfyller förutsättningarna för deltidspensionen utgående från situationen i sin helhet.

ArPL 19 §, FöPL 16 §, SjPL 19 § , KomPL 145 § 3 mom., StaPL 18 §

Permittering på heltid tills vidare eller för längre tid än sex veckor

Permittering på heltid granskas utgående från om personen är borta från deltidsarbetet högst sex veckor i rad eller en längre tid.

Om deltidspensionstagaren permitteras på heltid tills vidare eller för en längre tid än sex veckor, dras deltidspensionen in sex veckor efter det att permitteringen började. Deltidspensionen dras in sex veckor efter det att permitteringen började, oberoende av om tiden före permitteringen har varit en arbetsperiod eller en period med deltidspension.

Arbetspensionerna betalas för fulla kalendermånader, men sexveckorsperioden kan upphöra mitt i kalendermånaden. Deltidspensionen dras dock in först i slutet av den månad under vilken sexveckorsperioden går ut. Indragningen beror på att arbetet avbryts för en längre tid än sex veckor.

Om pensionsanstalten får meddelande om permittering som varar över sex veckor, men först efter det att permitteringen började, eller får veta om det, t.ex. i samband med övervakningen, dras deltidspensionen in på det sätt som nämnts ovan.

Permittering på heltid för kortare tid än sex veckor

Om en deltidspensionstagare blir permitterad på heltid för en kortare tid än sex veckor, dras deltidspensionen inte in.

Om permitteringen, till skillnad från vad som meddelats tidigare, pågår mer än sex veckor, dras deltidspensionen in sex veckor efter det att permitteringen började.

Permittering på deltid

I fråga om permittering på deltid avviker förfarandet från det som tillämpas vid permittering på heltid. I tillämpningspraxis jämställs permittering turvis med permittering på deltid.

Vid permittering på deltid arbetar personen regelbundet, men mindre än vad som ursprungligen har avtalats för deltidsarbetet. Permittering på deltid jämställs med en förändring som påverkar deltidsarbetet av andra orsaker än permittering. Under permittering på deltid skall villkoren för att få deltidspension uppfyllas.

Om arbetstagaren permitteras på deltid, bedömer man om villkoren för deltidspensionen uppfylls på grundval av permitteringsmeddelandet eller de uppgifter som begärts från arbetsgivaren. Oberoende av deltidspermitteringen skall arbetsinkomsterna för deltidsarbetet vara 35–70 % av den stabiliserade inkomsten. Arbetstiden och arbetsinkomsterna skall i regel motsvara varandra.

Om villkoren för deltidspension inte uppfylls, dras deltidspensionen in i slutet av den månad då permitteringen började, eller om permitteringen har börjat den första dagen i kalendermånaden, i slutet av den närmast föregående kalendermånaden.

Deltidspension beviljas på nytt efter att permitteringen har upphört

Rätten till deltidspension granskas på nytt när permitteringen upphör. Om villkoren för att bevilja deltidspension uppfylls, beviljas deltidspension från början av månaden närmast efter den dag då permitteringen upphörde. Om deltidspensionen är indragen i högst sex månader, beviljas deltidspensionen på tidigare grunder.

Om deltidspensionen har varit indragen över sex månader på grund av permittering och personen arbetar på heltid efter permitteringen så att arbetsvillkoret uppfylls, kan han eller hon beviljas ny deltidspension. Förutsättningen är att alla villkor för att få deltidspension fortfarande uppfylls.

Om deltidspensionen har varit indragen över sex månader på grund av permittering, kan deltidspension inom den offentliga sektorn beviljas på nytt efter en period med heltidsarbete som pågått minst sex månader, förutsatt att offentliga sektorns arbetsvillkor om 3/5 år och sex månader uppfylls.

Hur strejk och lockout inverkar på deltidspensionen

Hur strejk eller lockout inverkar på rätten till deltidspension bedöms på samma sätt som i fråga om permittering, dvs. utgående från om pensionstagaren är borta från arbetet utan avbrott i högst sex veckor eller en längre tid.

Om strejken eller lockouten pågår över sex veckor, dras deltidspensionen in sex veckor efter det att strejken eller lockouten började, oberoende av om tiden före strejken eller lockouten har varit en arbets- eller deltidspensionsperiod. Om sexveckorsperioden går ut mitt i en kalendermånad, dras deltidspensionen in i slutet av den månad under vilken sexveckorsperioden går ut.

Om deltidspensionstagaren deltar i en strejk eller i en lockout som varar högst sex veckor, inverkar det inte på rätten till deltidspension, förutsatt att övriga villkor för deltidspensionen fortfarande uppfylls.

Hur uppsägning inverkar på deltidspensionen

Uppsägningstiden beaktas som ArPL-anställningstid eller som KomPL/StaPL-tjänstgöringstid, och uppsägningstidens lön är ArPL/KomPL/StaPL-lön oberoende av arbetsplikt.

För att få rätt till deltidspension under uppsägningstiden, förutsätts det att villkoren för att få deltidspension också uppfylls under uppsägningstiden. Till skillnad från vad som gäller vid permittering, tillämpas inte den s.k. sexveckorsgränsen, utan deltidspensionen upphör i slutet av den månad under vilken arbetet upphör. Deltidspensionsperioden och anställningen kan således upphöra vid olika tidpunkt.

Det är möjligt att arbetsgivaren och arbetstagaren i samband med uppsägningen kommer överens om att arbetstagaren är skyldig att arbeta eller är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande under uppsägningstiden. Försäkringsdomstolen har i sitt avgörande konstaterat att de lagstadgade förutsättningarna för att få deltidspension också måste uppfyllas under uppsägningstiden. Detta innebär att oavsett om arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan har kommit överens om befrielse från arbetsplikten under uppsägningstiden eller inte, upphör rätten till deltidspension när förutsättningarna för deltidspension inte längre uppfylls. Deltidspensionen dras således in senast i slutet av den månad då arbetsplikten upphör.

Det är möjligt att arbetet eller arbetsvillkoren under uppsägningstiden avviker från det som är normalt enligt arbetsavtalet. Om arbetet uppfyller alla förutsättningar för att få deltidspension under hela uppsägningstiden, betalas deltidspension för hela den uppsägningstid som avses i 6:3 § i lagen om arbetsavtal , som kan vara högst sex månader. Det förutsätts också att uppsägningstidens lön fastställs på basis av deltidsarbetet. Också perioden med deltidspension (= inkomstbortfallet) löper under uppsägningstiden. Om personen fortsätter att arbeta enligt villkoren för deltidspensionen ännu efter det att uppsägningstiden har gått ut, fortsätter utbetalningen av deltidspensionen fram till den tidpunkt då arbetet faktiskt upphör. I tillämpningspraxis har man ansett att genuin arbetsberedskap under uppsägningstiden räcker som deltidsarbete för rätten till deltidspension. I sådana fall måste också lönen bestämmas utgående från inkomsten för deltidsarbetet.

Under uppsägningstiden får t.ex. oavbruten arbetsfrånvaro inte heller vara en längre tid än sex veckor.

Om personen sägs upp efter det att pensionsrätten redan har upphört på grund av arbetsfrånvaro som varat över sex månader, beviljas deltidspension på nytt på tidigare grunder för uppsägningstiden, förutsatt att det gått högst sex månader sedan deltidspensionen upphörde och att förutsättningarna för att få deltidspension uppfylls under uppsägningstiden.

Pensionstagaren sägs upp under permitteringstiden

Huvudregeln är att uppsägningstidens lön eller en del av lönen som betalas en arbetstagare som sagts upp under permitteringstiden utgör skadestånd. Denna lön beaktas inte som ArPL/KomPL/StaPL-lön och den tid för vilken skadeståndet har beräknats beaktas inte heller som ArPL-anställningstid eller KomPL/StaPL-tjänstgöringstid.

Personen sysselsätts för uppsägningstiden

En permitterad arbetstagares rätt till deltidspension kan enligt lag fortsätta i högst sex veckor. Om permitteringen varar över sex veckor, dras deltidspensionen in i slutet av den kalendermånad, under vilken sexveckorsgränsen överskrids.

Om permitteringen inte har hunnit pågå sex veckor innan den lagstadgade uppsägningstiden börjar, har arbetstagaren förutom för permitteringstiden rätt till deltidspension för hela uppsägningstiden, om han eller hon sysselsätts för uppsägningstiden och även i övrigt uppfyller villkoren för deltidspension.

Om permitteringen har varat över sex veckor innan den lagstadgade uppsägningstiden börjar, har arbetstagarens rätt till deltidspension upphört och pensionen redan hunnit dras in. Om personen sysselsätts för uppsägningstiden, beviljas han eller hon deltidspension på tidigare grunder, om deltidspensionen har varit indragen i högst sex månader. Det förutsätts också att övriga villkor för pensionen fortfarande uppfylls.

Om en permitterad persons deltidspension har varit indragen över sex månader, kan deltidspension inte beviljas på nytt, även om personen skulle sysselsättas för uppsägningstiden, eftersom arbetsvillkoret 12/18 månader inte uppfylls.

Inom den offentliga sektorn kan deltidspension beviljas på nytt, förutsatt att både villkoret om 6 månaders arbete omedelbart före deltidspensionen och arbetsvillkoret om 3/5 år uppfylls.

Om personen sysselsätts för uppsägningstiden så att det inte inverkar på personens rätt till deltidspension, är lönen för uppsägningstiden ArPL/KomPL/StaPL-lön och den tid, för vilken uppsägningstidens lön har betalats, beaktas som ArPL-anställningstid eller som KomPL/StaPL-tjänstgöringstid.

Personen blir inte sysselsatt för uppsägningstiden

Om en person har blivit uppsagd under permitteringen och inte sysselsätts under uppsägningstiden, har personen inte rätt till deltidspension, oberoende av om deltidspensionen har hunnit dras in på grund av permitteringen eller inte.

Om deltidspensionen fortfarande betalas ut, dras pensionen in i slutet av den kalendermånad under vilken sexveckorsgränsen överskrids.

Om deltidspensionen redan har hunnit dras in på grund av att permitteringen har varat över sex veckor, får personen inte tillbaka sin rätt till deltidspension när anställningen sägs upp, om han eller hon inte blir sysselsatt för uppsägningstiden. Uppsägningstidens lön, som betalas en person som blivit uppsagd under permitteringstiden, är inte ArPL/KomPL/StaPL-lön och den tid, för vilken ersättningen har beräknats, beaktas inte heller som ArPL-anställningstid eller som KomPL/StaPL-tjänstgöringstid.

Perioden med deltidspension

Deltidsarbetet skall periodiseras så att det finns ett högst sex veckors sammanhängande avbrott i arbetet.

Deltidspension kan i undantagsfall betalas för en längre tid än den pensionsgrundande tiden med deltidsarbete och deltidspension. När en deltidspensionstagare exempelvis blir arbetsoförmögen, betalas deltidspensionen ut för samma tid som beviljad sjukdagpenning, förutsatt att det arbetsrättsliga anställningsförhållandet eller FöPL-försäkringen är i kraft. Om personen inte återfår sin arbetsförmåga och han eller hon beviljas invalidpension, avslutas deltidsanställningen och deltidspensionsperioden dagen före pensionsfallet. Detta förfarande tillämpas, oberoende av om deltidspensionen har betalats för hela sjukdagpenningsperioden, eftersom personen hade rätt till pensionen vid betalningstidpunkten. Deltidspension som har betalats för en sjukdagpenningsperiod återkrävs inte.

Återkrav

Deltidspension kan ha betalats utan grund, bl.a. i sådana fall där deltidspensionen dras in retroaktivt eller när deltidspensionens belopp har ändrats retroaktivt på grund av att arbetstagarens inkomster för deltidsarbetet har förändrats.

Om personen har fått deltidspension till ett större belopp än vad han eller hon hade rätt till, skall den förmån som har betalats utan grund återkrävas.

Utbetalaren av en förmån som betalats utan grund kan helt eller delvis avstå från återkrav om

  • det kan anses skäligt och
  • utbetalningen av förmånen inte kan anses bero på förmånstagarens eller hans eller hennes ombuds svikliga förfarande eller
  • det belopp som skall återkrävas är litet.

ArPL 126 § FöPL 107 § KomPL 120 §, StaPL 130 §

Pensionsanstalten har prövningsrätt i fråga om det praktiska förfarandet i samband med återkrav, även om pension som betalats utan grund i regel alltid krävs tillbaka. Vad som bör beaktas är bl.a. varför det inte har gjorts någon justering av pensionens belopp eller vad det är som har lett till att justeringen har blivit fördröjd.

Till exempel i de fall där pensionens belopp har justerats retroaktivt flera gånger, har det i samband med varje omräkning ackumulerats ett visst belopp som betalats utan grund. Om uppgiften om arbetsinkomstförändringarna har anlänt till pensionsanstalten i tid, men ändringen av pensionen har blivit ogjord, är det inte skäligt att pensionstagaren bär ansvaret för pensionsanstaltens fel eller dröjsmål. Om ändringens inverkan emellertid har varit betydande, kan man vid skälighetsprövningen av återkravet beakta att pensionstagaren förmodligen själv borde ha reagerat på saken.

Försäkringsdomstolen har i ett avgörande (beslutet har inte publicerats) helt avstått från att kräva tillbaka deltidspension som betalats utan grund. I motiveringen konstateras att pensionstagaren har besvarat alla pensionsanstaltens utredningsförfrågningar och upprepade gånger gett löneuppgifterna i sina svar. Pensionsanstalten skulle således ha kunnat dra in deltidspensionen så att det inte hade uppstått någon överbetalning. Försäkringsdomstolens avgörande accentuerar pensionsanstaltens skyldighet att reagera i realtid så snabbt som möjligt.

Ansvarsfördelningen av deltidspension Publ.tid: 28.03.2009 Giltighetstid: 04.03.2009 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 04.03.2009 - tills vidare
Ersätter anvisning Ansvarsfördelning av deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • Anvisningen har preciserats.

Deltidspensionen omfattas av den lag enligt vilken den har beviljats.

Om deltidspensionen beviljas samtidigt enligt flera lagar, fördelas kostnaden mellan de lagspecifika pensionsdelarna i proportion till respektive deltidspensionsgrundande inkomster under granskningstiden för den stabiliserade inkomsten.

Deltidspensionen är enligt ArPL 179 § sådan pension som skall bekostas gemensamt. I ansvarsfördelningsgrunderna och i anvisningarna om tillämpning av ansvarsfördelningsgrunderna redogörs närmare för hur deltidspensionen finansieras och hur man räknar ut den fonderade delen av pension, som beviljas som fortsättning på deltidspension.

Tillämpningsanvisning om ansvarsfördelningsgrunder – Bekostandet av deltidspension enligt ArPL och SjPL

Ansvarsfördelningsgrunderna finns också i webbtjänsten www.etk.fi (sök på: finansiering, kostnadsfördelningen, grunder och anvisningar (på finska).

Övervakning av rätten till deltidspensionen Publ.tid: 28.03.2009 Giltighetstid: 04.03.2009 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 04.03.2009 - tills vidare
Ersätter anvisning Övervakning av rätten till deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • Det anmälningsförfarande som arbetsgivaren valt inverkar inte på övervakningen av rätten till deltidspension.

Pensionsanstalterna får uppgifterna om pensionstagarens inkomster och övriga omständigheter som inverkar på pensionsrätten av pensionstagaren själv, arbetsgivaren och av pensionsanstalterna. I arbetspensionslagarna föreskrivs om pensionstagarens och arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter samt om pensionsanstaltens rätt att få uppgifter som behövs för att avgöra ett pensionsärende.

ArPL 19 § , 195 § , 196 § , 198 § , FöPL 16 § , SjPL 19 § , KomPL 145 § 3 mom., KomPL 146 §, StaPL 18 §, StaPL 148 §

I beslutet om deltidspension fastställs deltidslönen för den arbetstagare som planerar att gå i deltidspension, utgående från den totala arbetsinkomst arbetstagaren kommer att ha när han eller hon deltidsarbetar enligt arbetsavtalet. Också i fråga om företagare som går i deltidspension fastställs företagarens arbetsinsats och arbetsinkomst inför beslutet om deltidspension. Efter det att beslutet om deltidspension har getts kan det emellertid ske förändringar i arbetsinkomsterna för deltidsarbetet. Förändringarna kan inverka på deltidspensionens belopp och på rätten till deltidspension.

I denna anvisning redogörs allmänt för övervakningen av rätten till deltidspension och för skyldigheten att lämna uppgifter. Se närmare om hur förändringar i deltidsarbetet inverkar på deltidspensionen i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp samt avbrytande och indragning av deltidspensionen .

Pensionstagarens anmälningsskyldighet

Deltidspensionstagaren skall anmäla till pensionsanstalten om sådana väsentliga förändringar som inverkar på pensionsrätten eller på pensionens belopp.

Deltidspensionstagaren skall enligt lag meddela:

  • om ändringar i arbetstidsarrangemangen
  • om andra löneförhöjningar än de som ingår i kollektivavtal
  • om anställningen eller företagarverksamheten upphör eller en ny börjar
  • om förändringar i företagarverksamheten
  • om ny arbetspension eller motsvarande förmån från ett EU- eller EES-land börjar betalas ut
  • om han eller hon varit borta från arbetet mer än sex veckor, bortsett från semester eller sådan sjukledighet, för vilken deltidspensionstagaren får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, sjuktidslön, dagpenning enligt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen eller får ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen
  • när en primär förmån börjar eller ändras.

Deltidspensionstagaren skall anmäla om alla förändringar som skett i arbetsinkomsterna, för att deras inverkan på pensionen skall kunna beaktas i ett så tidigt skede som möjligt. Om deltidsinkomsterna ligger nära de gränser som anges i lagen (35-70 % av den stabiliserade arbetsinkomsten), skall deltidspensionstagaren i princip anmäla om alla förändringar som skett i arbetsinkomsterna. Förändringar i bestämningsgrunderna för lönen skall alltid anmälas.

I beslutet om deltidspension eller i beslutsbilagorna skall pensionsanstalten ange vilka slags omständigheter pensionstagaren omedelbart skall anmäla till pensionsanstalten. I pensionsbeslutet och beslutsbilagorna skall också anges att utbetalningen av pensionen kan avbrytas, om pensionsanstalten inte får information. I beslutet nämns också att deltidspensionen dras in om villkoren för pensionen inte uppfylls och att pension som betalats utan grund återkrävs.

Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter

Arbetsgivaren är skyldig att till pensionsanstalten lämna sådana uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden eller andra motsvarande omständigheter som behövs bl.a. för att avgöra ett pensionsärende.

Också när man övervakar löneinkomsterna för arbetstagare som är anställda hos arbetsgivare som använder månadsredovisning, räknar man först ut årsinkomsten och avgör sedan om pensionens belopp måste justeras eller om rätten till pension måste prövas på nytt. Först efter det granskar man deltidspensionstiden i enlighet med intjänandeprincipen. Det anmälningsförfarande som arbetsgivaren valt inverkar inte på övervakningen av rätten till deltidspension.

Pensionsanstaltens övervakningsåtgärder

Privata sektorn

Inom den privata sektorn skickar pensionsanstalterna vanligtvis en förfrågan till pensionstagaren, för att kontrollera om pensionstagaren fortfarande uppfyller villkoren för deltidspensionen. Pensionsanstalterna får uppgifter om deltidsarbetet också genom arbetsgivarnas årsanmälningar och andra anmälningar.

Pensionstagaren får det första förhandsifyllda frågeformuläret ungefär ett år efter det att pensionsbeslutet har getts. Efter det skickar pensionsanstalten en förfrågan med ungefär ett års mellanrum, förutsatt att pensionstagaren däremellan inte har anmält om förändringar i arbetet.

Pensionstagaren har i allmänhet två veckor på sig att fylla i och returnera frågeformuläret som pensionsanstalten skickat. Efter att ha fått svaret kontrollerar pensionsanstalten om pensionstagaren fortfarande har rätt till deltidspension, och justerar vid behov pensionens belopp.

Deltidspensionerade företagare får med ett års mellanrum en kontrollförfrågan som motsvarar den som deltidsanställda får. Pensionsanstalterna övervakar också företagarnas arbetsinsats och om förutsättningarna för deltidspensionen fortfarande uppfylls.

Pensionsanstalterna övervakar om förutsättningarna för att få deltidspension uppfylls under hela den tid deltidspension betalas ut.

Offentliga sektorn

Inom den offentliga sektorn baserar sig övervakningen i första hand på de uppgifter som arbetsgivaren har lämnat i sina anmälningar. Förvärvsarbetet övervakas under hela deltidspensionstiden.

Övervakning av arbete som utförs utomlands

Om deltidsarbetet utförs i ett annat EU- eller EES-land eller i ett land, med vilket Finland har en överenskommelse om social trygget eller i Schweiz, måste sökanden kunna visa att deltidsarbetet uppfyller de villkor som anges i lagen.

Pensionsanstalten övervakar pensionstagarens deltidsarbete utomlands på samma sätt som den övervakar deltidsarbete i hemlandet. Pensionsanstalten kan till exempel be pensionstagaren lägga fram beskattningsuppgifter, på basis av vilka pensionsanstalten kontrollerar pensionsbeslutets riktighet.

Deltidspensionstagaren ska meddela pensionsanstalten om han eller hon får ny pension, också om sådan pension som beviljas från utlandet.

När pensionen avbryts

Pensionsanstalten kan oberoende av pensionstagarens anmälningsskyldighet kräva utredning av pensionstagaren om faktorer som inverkar på pensionens belopp och på pensionsrätten, om det finns skäl att anta att det skett en förändring i dessa omständigheter.

Pensionsanstalten kan avbryta utbetalningen av pensionen, om det finns skäl att anta att pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för att få pension. I sådana fall förutsätts det att pensionsanstalten har bett pensionstagaren lägga fram en utredning av sådana omständigheter som inverkar på pensionens belopp och pensionsrätten, men pensionstagaren inte lämnar in den begärda utredningen inom en av pensionsanstalten utsatt skälig tid.

Pensionsanstalten kan avbryta utbetalningen av pensionen från första möjliga betalningstidpunkt, om pensionstagaren inte returnerar kontrollblanketten i tid (i allmänhet inom två veckor). Samtidigt underrättar pensionsanstalten omedelbart de andra pensionsanstalterna som betalar deltidspension om att betalningen har avbrutits, för att de för sin del också skall kunna avbryta utbetalningen av pensionen.

Var och en av de betalande anstalterna ger ett beslut om att betalningen har avbrutits samt anvisningar för sökande av ändring.

Den pensionsanstalt som skött övervakningen meddelar de andra betalande anstalterna om pensionen senare dras in eller om pensionen börjar betalas på nytt.

När pensionen avbryts på detta sätt är det en temporär åtgärd som en följd av att pensionstagaren inte lämnar in de begärda uppgifterna i tid.

Dessutom kan deltidspensionen avbrytas temporärt på grund av att deltidsarbetsinkomsten eller arbetsfrånvaron förändras temporärt så, att villkoren för pensionen inte uppfylls. Närmare om avbrytandet i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen.

Beskrivning av deltidpension Publ.tid: 12.03.2013 Giltighetstid: 01.01.2013 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2013 - tills vidare
Ersätter anvisning Beskrivning av deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • den nedre åldersgränsen för deltidspension är 61 år för dem som är födda 1954 eller senare
  • penningbeloppen har indexjusterats till 2013 års nivå
  • diagrammet som beskriver antalet deltidspensionärer har uppdaterats

Syftet med deltidspensionen och dess tillämpningsområde

Deltidpensionen ger personer som varit länge i arbetslivet en möjlighet att samordna deltidsarbete och pension. Pensionen ersätter då en del av inkomstbortfallet till följd av deltidsarbetet. Man kan få deltidspension efter fyllda 60 år. För dem som är födda år 1954 eller senare är den nedre åldersgränsen dock 61 år.

Från och med år 2007 ingår deltidspensionen i alla arbetspensionslagar för arbetstagare och företagare. Deltidspensionen är inte en förmån som omfattas av folkpensionslagen.

Kort om deltidspension

Deltidspension kan beviljas till en person som övergår från heltidsarbete till deltidsarbete och som uppfyller också de övriga villkoren för att beviljas deltidspension.

Arbetsgivaren och arbetstagaren ska sinsemellan avtala om deltidsarbetet. Arbetstagaren har ingen subjektiv rätt till deltidsarbete för att kunna få deltidspension, men arbetsgivaren bör försöka ordna möjlighet till deltidsarbete för arbetstagare som vill gå i deltidspension. Deltidsarbetet behöver dock inte vara arbete hos den tidigare arbetsgivaren, utan arbetstagaren kan också övergå i deltidsarbete hos annan arbetsgivare eller bli företagare.

Inom den privata sektorn förutsätter beviljandet av deltidspension att personen har arbetat på heltid sammanlagt minst 12 månader under de senaste 18 månaderna. Om personen under denna tid har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller någon annan lagstadgad förmån, förlängs granskningsperioden på 18 månader till högst två år.

Inom den offentliga sektorn förutsätts det att sökanden omedelbart före deltidspensioneringen har haft heltidsarbete som omfattas av en pensionslag för offentliga sektorn och att anställningen har pågått utan avbrott i sex månader. Som heltidsanställning betraktas arbete, där arbetsinkomsterna uppgår till minst 1 327 euro i månaden (enligt 2013 års nivå). En familjedagvårdares och en familjevårdares arbete betraktas som heltidsarbete när arbetsinkomsten är minst 1 162 euro i månaden (enligt 2013 års index).

Inom den offentliga sektorn förutsätts det dessutom att personen under tre av de fem senaste kalenderåren före det år då deltidspensionen börjar har haft minst 15 924 euro per år (enligt 2013 års nivå) i arbetsinkomst, som omfattas av respektive pensionslag för offentliga sektorn. En kommunal familjedagvårdare och familjevårdare uppfyller kravet på arbetsinkomster under tre kalenderår, om inkomsterna uppgår till minst 13 934 euro per år (enligt 2013 års nivå).

Arbetstagarens arbetsinkomster för deltidsarbetet ska uppgå till 35−70 % av den stabiliserade inkomstnivån. Även arbetstiden ska minska i samma proportion. Sedan ingången av år 2007 fastställs det inte längre några exakta gränser för deltidsarbetets veckotimmar.

En företagare ska då han eller hon övergår till deltidspension enligt lagen om pension för företagare antingen halvera sin arbetsinsats och arbetsinkomst eller helt upphöra med sin företagarverksamhet, men då måste företagaren ha deltidsarbete som försäkrats enligt någon annan arbetspensionslag.

Arbetsinkomsten kan halveras, när företagaren övergår i deltidspension och minskar sitt arbete så att hans eller hennes tidigare arbetsinsats halveras. Den halverade arbetsinkomsten ska vara minst lika stor som minimiarbetsinkomsten. Den halverade arbetsinkomsten ska också falla inom gränserna 35–70 % av den stabiliserade inkomstnivån.

Även inom den offentliga sektorn ska arbetsinkomsten av deltidsarbetet vara 35–70 % av den stabiliserade inkomsten. Arbetstiden bör förkortas i samma proportion som inkomsten minskar.

Deltidspension kan inte beviljas om sökanden får annan pension som baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. Pension som betalats som engångsbelopp är inget hinder för beviljande av deltidspension. En utländsk pension som understiger den nedre gränsen för engångsbetalning (26,54 € enligt 2013 års index) jämställs med pension som betalats som engångsbelopp.

Under deltidspensionstiden får man vara frånvarande från deltidsarbetet högst sex veckor i rad så att rätten till pension bibehålls. Till denna sexveckorstid räknas inte exempelvis semestertid eller tid för vilken arbetstagaren får lön för sjukdomstid eller sjukdagpenning.

Om deltidspensionären börjar arbeta på heltid igen, blir pensionen indragen eller avbruten.

Ny pension tillväxer på basis av deltidsarbetsinkomsterna. Personer som är födda före 1953 tjänar in ny pension också för inkomstbortfallet, dvs. på basis av skillnaden mellan heltidsarbetsinkomsterna och deltidsarbetsinkomsterna. Det är möjligt att fortsätta arbeta på deltid efter uppnådd ålder för ålderspension. Om man då inte ansöker om ålderspension, ändras deltidspensionen till ålderspension som är lika stor som deltidspensionen.

Kort om deltidspensionens utveckling

Ända sedan början av 1980-talet försökte man ge utrymme för individuell flexibilitet i pensionsförmånerna. Vid ingången av år 1987 togs deltidspensionen in i den privata sektorns arbetspensionslagar. Ett år tidigare hade individuell förtidspension samt förtida och uppskjuten ålderspension införts. De flexibla förtida pensionerna skapades som alternativ till yrkesbaserade pensionsordningar.

Deltidspensionen togs in i den offentliga sektorns pensionssystem år 1989.

Till en början fastställdes den nedre åldersgränsen inom den privata sektorn till 60 år och inom den offentliga sektorn till 58 år. Åldersgränsen inom den privata sektorn sänktes från och med ingången av år 1994 till 58 år. Både inom den privata och inom den offentliga sektorn sänktes åldersgränsen 1.7.1998 temporärt till 56 år.

Den temporära sänkningen av åldersgränsen fortsattes inte. Sedan ingången av år 2003 är åldersgränsen för deltidspensionen 58 år för personer som är födda år 1947 och senare. De har kunnat beviljas deltidspension tidigast år 2005.

Den nedre åldersgränsen för deltidspension ändras fr.o.m. 2011 till 60 år. De som är födda före år 1953 har emellertid rätt att gå i deltidspension redan vid 58 års ålder.

Inom den privata sektorn gick färre personer i deltidspension än uppskattat genast efter att lagbestämmelsen om deltidspension trädde i kraft. Vid ingången av 1994 hade man inom den privata sektorn redan förbättrat deltidspensionsförmånerna så att de motsvarade bestämmelserna inom den offentliga sektorn, bl.a. genom att pensionen började tillväxa också för pensionstiden (inkomstbortfallet). Efter att åldersgränsen sänktes 1998 ökade antalet deltidspensionärer snabbt.

I slutet av 2011 uppgick antalet deltidspensionärer till sammanlagt 27 519 personer. Deltidspensionärerna ingår i arbetskraften.

Lagen om pension för arbetstagare (ArPL) trädde i kraft 1.1.2007. I början av år 2007 trädde också den nya lagen om pension för företagare (FöPL), lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), lagen om pension för sjömän (SjPL) och lagen om statens pensioner (StaPL) samt ändringarna i lagen om kommunala pensioner (KomPL) i kraft.

ArPL ersatte lagen om pension för arbetstagare (APL), lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL) och lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (KoPL). ArPL tillämpas från och med 1.1.2007 inom den privata sektorn på arbete som utförs i anställningsförhållande som hör till lagens tillämpningsområde. Deltidspensioner som börjar 1.1.2007 eller senare är deltidspensioner enligt ArPL. ArPL tillämpas också på deltidspensioner som beviljats före 1.1.2007. Deltidspensioner som började 1.2.2005−1.12.2006 beviljades enligt bestämmelserna från ingången av år 2005.

Inom den privata sektorn fastställs deltidspensionen och den ålderspension som beviljas efter det för år 1946 eller tidigare födda personer delvis fortfarande enligt de bestämmelser som gällde till utgången av år 2004. Dessa personer har dock rätt att få ålderspension utan förtidsminskning vid 63 års ålder, då arbetspensionerna inte samordnas med varandra.

Förutsättningarna för att få deltidspension Publ.tid: 12.03.2013 Giltighetstid: 01.01.2013 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2013 - tills vidare
Ersätter anvisning Förutsättningarna för att få deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen :

  • penningbeloppen har indexjusterats till 2013 års nivå
  • tillämpningspraxis vid privatisering har uppdaterats
  • anvisningarna om 35–70 % har byggts ut

Anvisningen har också uppdaterats enligt lagändringar som trädde i kraft 1.1.2013:

  • Den nedre åldersgränsen för deltidspension är 61 år för dem som är födda 1954 eller senare
  • Bestämmelsen om 35–70-gränsen har preciserats så att den överensstämmer med etablerad tillämpningspraxis
  • Ansökan om väntande avträdelsestöd kan fr.o.m. 1.1.2013 lämnas in två år innan sökanden uppnår den ordinarie avträdelseåldern.

Anvisningen gäller både personer som fötts år 1946 eller tidigare och personers som fötts år 1947 och senare födda personer, om inte annat nämns nedan.

Tabell över förutsättningarna för deltidspension inom privata och offentliga sektorn Förutsättningar för att beviljas deltidspension enligt ArPL

Lagen om pension för arbetstagare (ArPL), som trädde i kraft från och med ingången av år 2007, tillämpas från och med 1.1.2007 på arbete som utförs i anställning inom den privata sektorn och som omfattas av lagens tillämpningsområde. Deltidspensioner som börjar 1.1.2007 eller senare är deltidspensioner enligt ArPL. ArPL tillämpas också på deltidspensioner som beviljats före 1.1.2007.

I arbetspensionslagarna anges flera villkor för att beviljas deltidspension. Dessa gäller såväl pensionssökanden som arbetet. Det finns skillnader i villkoren för deltidspension enligt olika arbetspensionslagar bl.a. i fråga om kraven på heltidsarbetet och kraven på hur arbetet ska minskas.

Bestämmelserna om deltidspension i SjPL, vilken trädde i kraft 1.1.2007, motsvarar bestämmelserna om deltidspension i ArPL.

ArPL 16 §, FöPL 13 §, SjPL 16 §, KomPL 14 §, StaPL 14 §

Förutsättningar för att beviljas deltidspension enligt ArPL:

  • 58/60/61 års ålder
  • ArPL-inkomster under granskningsperioden
  • att sökanden inte får pension som hindrar rätten till deltidspension
  • att personen efter att anställningen inom den privata sektorn upphörde inte har fått rätt till deltidspension inom den offentliga sektorn
  • ArPL-arbetet fortgår så att arbetstiden och arbetsinkomsterna har minskat, när personen har rätt till deltidspension på basis av anställningar som omfattas arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn
  • att sökanden har en lång yrkesbana bakom sig
  • att sökanden haft heltidsarbete innan han eller hon går i pension
  • att inkomsterna har minskat
  • att arbetstiden har minskat
  • att deltidsarbetet är fortlöpande.

Pensionsfallet

Enligt ArPL avses med deltidspensionens pensionsfall den tidpunkt då förutsättningarna för att beviljas deltidspension uppfylls enligt 16 §. Pensionsfallet kan infalla när som helst under kalendermånaden. I allmänhet är pensionsfallet dock den sista dagen i den månad som föregått pensioneringstidpunkten.

Förvärvsarbete

När rätten till deltidspension avgörs, avses med förvärvsarbete sådant förvärvsarbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

En riksdagsledamots uppgifter jämställs med arbete enligt arbetspensionslagarna.

Förvärvsarbete i ett EU-land, i ett EES-land, i Schweiz eller i ett avtalsland (land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet) jämställs i regel med förvärvsarbete i Finland.

EU-bestämmelserna förpliktar att jämställa försäkringsperioder på basis av arbete som utförts i ett annat EU-land med förvärvstid i Finland, när minimitiden i arbetslivet räknas ut. Även försäkringsperioder som baserar sig på arbete som utförts i ett avtalsland jämställs med förvärvstid som fullgjorts i Finland. Vid behov skaffar Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden uppgifter om arbete som utförts utomlands av förbindelseorganet i arbetslandet.

En frivillig försäkring kan tecknas för en arbetstagare i de fall som nämns i ArPL 150 § 2 mom. Den frivilligt försäkrade anställningen räknas med i villkoret i fråga om lång 5/15 års yrkesbana och i arbetsvillkoret 12/18 månader.

Åldersgräns

Den nedre åldersgränsen för deltidspension är 60 år för personer födda år 1953 och 61 år för personer födda 1954.

För 1946 eller tidigare födda personer är den övre åldersgränsen för deltidspension inom privata sektorn 65 år.

ArPL-inkomster under granskningsperioden

Arbete för vilket arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren under en kalendermånad försäkras enligt ArPL då lönen är sammanlagt minst 55,59 euro (2013 års nivå).

För att deltidspension enligt ArPL ska kunna beviljas, förutsätts det att personen har haft arbetsinkomster som försäkrats enligt ArPL till ett belopp som uppgår till minst gränsbeloppet enligt ArPL (55,59 € enligt 2013 års nivå) under granskningsperioden, dvs. under de högst fem kalenderår (max. 60 mån.) som föregått det år då deltidspensionen börjar. Granskningsperioden träder i kraft stegvis. År 2009 beaktades åren 2004–2008 och år 2010 beaktades åren 2005–2009.

Arbetsinkomster som försäkrats före 1.1.2007 enligt APL, KAPL och KoPL, jämställs fr.o.m. 1.1.2007 med ArPL-inkomster och enligt ArPL kan en person få rätt till deltidspension på basis av dem. Även KoPL-arbete som fortgått utan avbrott kan ge rätt till deltidspension enligt ArPL, fastän det inte har varit möjligt enligt KoPL.

Som den stabiliserade inkomsten för deltidspensionen betraktas inkomsten för återstående tid för invalidpension som upphört mindre än två år före deltidspensionens begynnelsetidpunkt. Invalidpensionens inkomst för återstående tid innehåller inte nödvändigtvis inkomster som försäkrats enligt de lagar som ansökan om deltidspension baserar sig på. För att få deltidspension enligt ArPL, förutsätts det att sökanden har haft ArPL-inkomster under granskningsperioden. I sådana fall krävs det inte att ArPL-inkomster ingår i den stabiliserade inkomsten.

När det är fråga om att bevilja deltidspension enligt FöPL, förutsätts det att sökanden har haft FöPL-försäkrad företagarverksamhet under de 71 senaste månaderna innan deltidspensionen börjar.

I privatiseringsfall har deltidspensioner i tillämpningspraxisen beviljats även om sökanden inte har haft ArPL-inkomster under granskningsperioden.

Pension som utgör hinder för deltidspension

Inom hela arbetspensionssystemet är förutsättningen för att kunna få deltidspension att personen inte får någon annan lagstadgad pension som baserar sig på personens egen yrkesbana eller motsvarande utländsk förmån eller förmån på basis av arbete för en internationell organisation eller för en EU-institution.

ArPL 16 §, FöPL 13 §, SjPL 16 §, KomPL 14 §,StaPL 14 §

Pensioner som avses i ArPL 16 § 1 mom. 3 punkten är bland annat också sådana pensioner som beviljats enligt statens och kommunens gamla pensionsbestämmelser.

En person anses få pension, även om det inte återstår någon pension att betala på grund av samordning. En pension som personen skulle vara berättigad till, men som han eller hon inte har ansökt om, är inte en sådan pension som utgör hinder för deltidspension. Familjepension som betalats som engångsbelopp är inte heller en pension som utgör hinder för deltidspension.

LPA:s avträdelseförmåner

Löpande avträdelsestöd utgör hinder för deltidspension, eftersom avträdelsestödet beviljas på basis av stödtagarens eget förvärvsarbete och dess grundbelopp är lika stort som beloppet av invalidpension enligt LFöPL som skulle ha beviljats, om sökanden hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för avträdelsen. Även avträdelsestöd som lämnats vilande och stöd som avbrutits hindrar rätten till deltidspension.

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har i sitt avgörande (TELK/552/3005/2010) ansett att senarelagt avträdelsestöd inte är ett hinder för beviljande av deltidspension. Eftersom kriterierna för utbetalning av avträdelsestöd inte uppfylls medan avträdelsestödet är senarelagt, får personen de facto inte pension som grundar sig på hans eller hennes eget arbete och som skulle utgöra hinder för beviljande av deltidspension.

Senarelagt avträdelsestöd: En avträdare som uppnått ordinarie avträdelseålder kan beviljas rätt till avträdelsestöd, om han eller hon uppfyller kriterierna för att få avträdelsestöd bortsett från att hans eller hennes inkomster av annat arbete överstiger gränsen för förvärvsinkomster. Avträdelsestödet upphör att vara senarelagt och utbetalningen av det börjar när förvärvsverksamheten upphör helt eller förvärvsinkomsterna understiger gränsen (694,83 €/mån enligt 2013 års index).

Om en person har beviljats rätt till vilande avträdelsestöd, kan deltidspension beviljas och utbetalas så länge som förutsättningarna för deltidspension finns.

Vilande avträdelsestöd: Vilande rätt till avträdelsestöd har den yngre avträdarmaken, en yngre delägare i en lantbrukssammanslutning som syskon sköter gemensamt, en lantbruksföretagares efterlevande make samt den vars make har rätt till full invalidpension enligt LFöPL. Utbetalningen av avträdelsestöd börjar när personen uppnår den ordinarie åldern för avträdelsestöd och hans eller hennes förvärvsinkomster understiger gränsen (694,83 €/mån enligt 2013 års index).

Om personen har beviljats väntade avträdelsestöd, kan deltidspension beviljas och förutsättningarna förden kan består tills personen uppnår den ordinarie avträdelseåldern. Deltidspension kan beviljas och utbetalningen av den kan fortgå efter den ordinarie avträdelseåldern, om deltidspensionstagarens arbete fortgår och kriterierna för beviljande av deltidspension uppfylls.

Väntande avträdelsestöd: Avträdaren kan fr.o.m. 1.1.2013 ansöka om avträdelsestöd två år innan han eller hon uppnår den ordinarie avträdelseåldern och sedan genomföra avträdelsen före avträdelseåldern. Utbetalningen av avträdelsestödet börjar när avträdare uppnår avträdelseåldern och förvärvsinkomsterna understiger gränsen (694,83 €/mån enligt 2013 års index).

Avbrutet avträdelsestöd är en pension som utgör hinder för deltidspension.

Utbetalningen av avträdelsstöd avbryts om förvärvsinkomsterna överstiger gränsen senare, efter det att utbetalningen av avträdelsestödet redan har börjat. Utbetalningen återupptas när inkomsterna understiger gränsen.

Avträdelsepensionen (AvPL) utgör inget hinder för deltidspension. Namnet till trots är den inte en egentlig pension utan snarare en arealbaserad ersättning som betalas för att lantbruksproduktionen har upphört.

Konstnärspension som beviljas av undervisningsministeriet

Konstnärspension som beviljas av undervisningsministeriet är inte pension som utgör hinder för deltidspension.

LITA-ersättningar och pensioner enligt folkpensionslagen

Pensioner och ersättningar enligt trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfall i militärtjänst eller militärskadelagen (LITA-förmåner) och pensioner enligt folkpensionslagen är inte pensioner som utgör hinder för deltidspension.

Tilläggspensioner

Registrerade tilläggspensioner är pensioner som utgör hinder för deltidspension, dock inte oregistrerade tilläggspensioner. Pensioner som baserar sig på frivillig pensionsförsäkring är inte heller pensioner som utgör hinder för deltidspension.

Pension från utlandet

Pension som betalas från utlandet, från en internationell organisation eller från EG-tjänstemännens pensionssystem utgör hinder för deltidpension. En indragen utländsk ålderspension är inte pension som utgör hinder för deltidspension. Pensionsanstalten ska informera den som ansöker om deltidspension om hur en pension från utlandet inverkar på deltidspensionen.

Om beloppet på den pension som betalas från utlandet är så litet (högst 26,54 €/mån enligt 2013 års indexnivå) att pensionen skulle betalas som ett engångsbelopp inom det finländska pensionssystemet, anses pensionen inte vara en hindrande pension. När pensionen beviljas undersöks det om den utländska pensionen underskrider denna s.k. nedre gräns för engångsbetalning. Om den som ansöker om deltidspension får en liten pension från flera länder, jämförs pensionernas sammanlagda belopp med den nedre gränsen för engångsbetalning. Sökanden ska lägga fram en utredning av den utländska pensionens belopp.

Eftersom svensk garantipension inte grundar sig på eget förvärvsarbete, betraktas den inte som en pension som utgör hinder för deltidspension.

Lön på indragningsstat

En statlig tjänsteinnehavare med grundlön, vars tjänst drogs in, ställdes på indragningsstat före år 1993. Motsvarande bestämmelser i fråga om grundskolan fanns i lagen om tjänsteinnehavarnas vid grundskolan avlöning och pension samt om familjepension efter dem (L 9/72).

En tjänsteman som är uppförd på indragningsstat kvarstår i tjänsteförhållande till staten. Tid för vilken lön på indragningsstat har betalats räknas som pensionstid. Lön på indragningsstat innehålls helt eller delvis bl.a. när tjänstemannen går i tjänst hos staten, kommunen, ett statligt företag eller ett bolag med statlig majoritet.

Lagen om lön på indragningsstat upphävdes 1.1.1988. Den tillämpades emellertid ända fram till 31.12.1992.

Lön på indragningsstat utgör inget hinder för att bevilja deltidspension, eftersom den inte är en pension.

KomPL, StaPL

En deltidspension från den offentliga sektorn upphör inte på grund av att deltidspensionen från den privata sektorn till en person som är född före 1947 ändras till ålderspension som är lika stor som deltidspensionen när personen fyller 65 år.

Tabell över pensioners och ersättningars inverkan på deltidspension

Tabell över hur pensioner och ersättningar inverkar på deltidspensionen

Utgör hinder för deltidspension Inget hinder för deltidspension

Ansökt och beviljad arbetspension från Finland

Pensionen behöver inte vara löpande

Rätt till arbetspensionsförmån som inte har sökts

Ansökt och beviljad arbetspension från utlandet, från en internationell organisation eller från EG-tjänstemännens pensionssystem

Pensionen behöver inte vara löpande

Pension på basis av frivillig pensionsförsäkring

Beviljad registrerad tilläggspension

Beviljad oregistrerad tilläggspension

Löpande eller avbrutet avträdelsestöd

Familjepension enligt arbetspensionslagarna

-

Avträdelsepension från LPA(är inte pension enligt LFöPL)

-

Avträdelsestöd från LPA som inte är löpande (vilande, väntande, senarelagt)

-

Folkpension och allmän familjepension

-

Pensioner och ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen, trafikförsäkringslagen och militärskadelagen

-

Ålderspension eller anpassningspension enligt lagen om pension för riksdagsmän

-

Engångsbetalning

-

Pensioner utbetalda från utlandet, som uppgår sammanlagt till högst det nedre gränsbeloppet för engångsbetalning (26,54 €/mån enligt 2013 års nivå)

På varandra följande arbeten som omfattas av den privata och den offentliga sektorns pensionslagar

En arbetstagare har inte rätt till deltidspension enligt ArPL, om han efter en avslutad ArPL-anställning har en heltidsanställning som omfattas av arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn (KomPL, StaPL, KyPL eller Folkpensionsanstaltens pensionsstadga) och denna heltidsanställning ger rätt till deltidspension enligt de nämnda lagarna.

Anställningen enligt ArPL anses ha upphört, om personen inte har inkomster som omfattas av ArPL under den kalendermånad som närmast föregår den tidpunkt då deltidspensionen börjar.

  • Exempel: Arbetstagaren har haft en treårig anställning som omfattas av KomPL och har efter det haft en ArPL-anställning som pågått ett år. Efter det återgår han för sex månader till en KomPL-anställning, från vilken han går i deltidspension. I detta fall har han inte rätt till deltidspension enligt ArPL.
  • Kravet på minskat arbete vid samtidiga ArPL- och offentliga anställningar
  • Om arbetstagaren samtidigt har en ArPL-anställning och en anställning som försäkrats enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn innan deltidspensionen börjar, är det en förutsättning för ArPL-deltidspension att arbetstiden i och inkomsterna av ArPL-anställningen minskar. En bestämmelse om detta infördes i ArPL 16 § 1.1.2012.
  • I regel avgörs frågan om minskat ArPL-arbete och minskade arbetsinkomster av det utgående från uppgifter som arbetstagaren lämnar.

Kravet på lång yrkesbana (5/15)

Granskningen av arbetsvillkoret ändrades 1.1.2005 och 1.1.2007. När man granskar om arbetsvillkoret uppfylls, tillämpar man oberoende av när deltidspensionen börjar de bestämmelser som gällde under respektive arbetsår.

Enligt ArPL granskas villkoret i fråga om 5/15 års yrkesbana på basis av inkomsterna så att inkomsterna omräknas kalkylmässigt så att de motsvarar tiden i arbete.

Enligt ArPL har en person rätt till deltidspension, om han eller hon under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den tidpunkt då deltidspensionen börjar har haft inkomster enligt arbetspensionslagarna eller enligt med dessa jämställbara lagar till minst ett belopp som motsvarar talet 60; talet fås genom att dividera inkomsterna för varje kalenderår med 25 gånger 41,89 euro (enligt 2004 års indexnivå), och genom att avrunda kvoten nedåt till närmaste heltal, som kan vara högst 12, och genom att addera ihop kvoterna för de olika åren. Eurobeloppet 41,89 (nedre gränsen för att omfattas av ArPL) x 25 = 1047,25 euro motsvarar lönekoefficientens värde 1 år 2004. Enligt 2013 års indexnivå är eurobeloppet 41,89 lika med 55,59 euro. Inkomsterna för varje kalenderår uppräknas med lönekoefficienten till nivån för det år då pensionen börjar, varefter inkomsterna divideras med det nämnda eurobeloppet, som uppräknats till nivån för det år då pensionen börjar. När man granskar om arbetsvillkoret uppfylls, avdras inte arbetstagares pensionsförsäkringsavgift från arbetsinkomsterna.

Kvoterna för de sista 15 åren adderas ihop. Om de adderade kvoterna för de olika åren blir sammanlagt 60 eller mera, uppfylls arbetsvillkoret för deltidspensionen. Om personen arbetar sex månader under år 2013 och får en lön på exakt 1 389,75 euro i månaden (51,59 x 25 = 1 389,75), blir det tal som ska beaktas för detta år sex. Om månadslönen för arbetet på sex månader är 2 200 euro, blir talet som ska beaktas för året i fråga 10.

För företagare räknas FöPL-arbetsinkomsten som inkomst. När gränsbeloppet för företagarens heltidsarbete (fastställd arbetsinkomst per år 11 008,28 euro enligt 2004 års index) divideras med det nämnda gränsbeloppet (1 047,25 enligt 2004 års index) ska 10 månader för detta år beaktas.

Om företagarperioden har pågått över fyra månader, räknas företagarperiodens FöPL-inkomst med från den dag perioden började, när arbetsvillkoret granskas. Om den försäkrade företagarperioden har börjat före granskningsperioden och den period som infaller under granskningsperioden är kortare än fyra månader, men den försäkrade företagarverksamheten pågår sammanlagt minst fyra månader utan avbrott, beaktas den företagarverksamhet som infaller under granskningsperioden, när man granskar om arbetsvillkoret 5/15 år uppfylls. Men om företagarperioden har börjat först i slutet av granskningsperioden och den period som infaller under granskningstiden inte hinner pågå minst fyra månader, beaktas inte en sådan företagarverksamhet, även om verksamheten inklusive tiden efter granskningsperioden skulle pågå utan avbrott i minst fyra månader.

När företagare uppfyller arbetsvillkoret 5/15 för deltidspension

Då detta villkor granskas beaktas arbete i ett EU-land, i ett EES-land, i Schweiz eller i ett annat avtalsland.

Arbetsvillkoret 5/15 år åren 2005-2006

Enligt lagen om pension för arbetstagare (APL) skulle sökanden under de 15 kalenderår som omedelbart föregick deltidspensionen i sammanlagt minst fem år ha haft sådant förvärvsarbete på basis av vilket grundpension som avses i APL 8 § 4 mom. tillväxte eller annan därmed jämförbar pension som baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande. Inte heller enligt APL behövde yrkesbanan på fem år vara kontinuerlig.

När man granskar om arbetsvillkoret 5/15 år enligt APL uppfylls, beaktas endast pensionsgrundande tid och inkomster. I dessa fem år inkluderas således inte företagarperioder som pågått kortare tid än fyra månader eller tid för vilken företagaren är befriad från försäkringsskyldigheten eller tid under vilken företagaren har rätt att inte teckna försäkring.

När man granskar om arbetsvillkoret 5/15 år uppfylls på basis av inkomsterna, beaktar man från och med 1.1.2005 också inkomsterna av samtidiga anställningar.

För åren 2005 och 2006 undersöks arbetsvillkoret så att den pensionsgrundande årsinkomsten delas med gränsbeloppet enligt APL. Det antal APL-gränsbelopp som ryms in i årsinkomsten ger som resultat det antal månader som berättigar till pension, dock högst 12 månader per år.

I de fem åren ingår inte kalenderår när KAPL- eller KoPL-inkomsterna varit så små att de inte ger rätt till pension.

KAPL-anställningstiden beräknas på basis av år under vilka KAPL-pension tjänas in. Sådana år är de år då gränsbeloppet för pensionsberättigande inkomster överskrids.

KAPL-inkomsterna omvandlas till arbetstid på följande sätt:

  • Årsinkomsten för KAPL-arbetena divideras med gränsbeloppet i APL för året i fråga. Antalet månader som berättigar till pension motsvarar det antal gånger APL-gränsbeloppet ingår i KAPL-årslönen, dock högst 12 månader per år.

Från och med år 1998 tillämpar man samma förfarande när man omvandlar KoPL-inkomster till anställningstid. Före år 1998 räckte det med att arbetstagaren under kalenderåret haft lön enligt KoPL som uppgick till åtminstone det årliga minimigränsbeloppet i KoPL, för att kalenderåret i sin helhet skulle betraktas som ett förvärvsår.

Arbetsvillkoret 5/15 år före 1.1.2005

I fråga om APL-arbete som har utförts före år 2005 undersöker man om det uppfyller arbetsvillkoret enligt 2004 års bestämmelser. Då undersöker man anställningarnas faktiska längd. I fråga om KAPL- och KoPL-arbete har det förfarande som gällde före 1.1.2005 beskrivits ovan.

Oavlönad tid på mindre än ett år i ett anställningsförhållande (t.ex. permittering) räknas med i arbetsvillkoret om fem år, om pension tjänades in för den tiden.

Om personen har fått heleffektiv pension, tas denna tid med när de fem åren räknas.

Enligt de bestämmelser som gällde fram till 31.12.2004 beaktas samtidig anställningstid endast en gång. Till exempel om personen samtidigt har haft två APL-anställningar, som båda hade fortgått i tre år, räknades dessa tre år med i femårsperioden.

När arbetsvillkoret 5/15 år för deltidspension uppfylls

Arbetsvillkoret

För att få deltidspension förutsätts att personen uppfyller arbetsvillkoret. Enligt pensionslagarna för såväl den privata som den offentliga sektorn uppfylls arbetsvillkoret i regel endast på basis av arbete som

  • utförts i förvärvssyfte
  • är konkret
  • är heltidsarbete
  • ger rätt till pension och
  • uppfyller kraven på heltidsarbetets längd och lönens eller arbetsinkomstens belopp.

ArPL 16 §, FöPL 13 §, LFöPL 36 §, SjPL 16 §

Heltidsarbetsvillkoret 12/18 + 6 månader inom den privata sektorn

Enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ska den sökande ha arbetat heltid i minst 12 månader under de 18 månader som omedelbart föregår deltidspensionen. Dessa 12 månaders heltidsarbete kan bestå av flera perioder. När man granskar om detta villkor uppfylls, räknar man de dagar under vilken personen har arbetat. Om tiden i arbete består av korta perioder, anses månaden innehålla 30 dagar.

En frivillig försäkring kan tecknas för arbetstagaren i de fall som nämns i ArPL 150 § 2 mom. (frivillig försäkring vid utlandsarbete). En frivilligt försäkrad anställning räknas med i arbetsvillkoret om 12/18 månader.

Skötsel av riksdagsledamotens uppgifter jämställs med heltidsarbete enligt arbetspensionslagarna, när man bedömer om arbetsvillkoret uppfylls. Riksdagsledamoten kan således inte vara deltidspensionerad då han eller hon sköter sitt uppdrag.

Om arbetstagaren under nämnda 18 månaders period har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, lön för sjukdomstid, ersättning för inkomstbortfall beviljad på basis av trafikförsäkringslagen eller dagpenning baserad på bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen, förlängs denna 18 månaders period i motsvarande grad, dock högst sex månader. Granskningsperioden kan förlängas till sammanlagt högst två år. Detta kallas för arbetsvillkoret 12/18 + 6 månader.

En förutsättning för att granskningstiden enligt ArPL ska förlängas är att dagpenning har betalats ut. Bestämmelsen om förlängning av granskningsperioden träder i kraft 1.1.2007, och räknat från denna tidpunkt kan man beakta dagpennings- och ersättningsperioder vilka nämns i lagen. Granskningsperioden förlängs med en månad för varje påbörjad period på 25 utbetalningsdagar för vilka sjukdagpenning har betalats. Då man har betalat ut förmåner enligt trafikförsäkringslagen eller olycksfallsförsäkringslagen förlängs granskningsperioden med antalet dagar för vilka förmånen har betalats. I inget fall förlängs granskningsperioden automatiskt med sex månader utan att man först granskat den period för vilken förmånen har betalats. Karenstiden förlänger inte granskningsperioden.

Granskningsperioden förlängs också när personen till exempel under permitteringstiden får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Inom den privata sektorn kan det i de 18 månaderna före deltidspensionen i regel ingå sammanlagt högst sex månader sådan tid, då sökanden inte är i arbete. Om sökanden har varit borta från arbetet mer än sex månader under de 18 månaderna, har han eller hon inte rätt till deltidspension. Om granskningstiden för heltidsarbete har förlängts till högst två år (18 + max 6 mån = max 24 mån), kan sökanden ha varit borta från arbetet högst 12 månader av 24.

Granskningsperioden 18 månader förlängs med högst sex månader

ArPL 16 § 1 mom. 1 punkten, ArPL 16 § 3 mom., FöPL 13 § 1 mom. 1 punkten, FöPL 13 § 3 mom.

Heltidsarbete inom en viss bransch

Enligt ArPL betraktas arbetet som heltidsarbete, om arbetstiden har varit lika lång som den maximiarbetstid som normalt tillämpas för arbetstagare i heltidsarbete inom branschen i fråga. Definitionen överensstämmer med definitionen av heltidsarbete i APL.

Om man i kollektivavtalet för en bransch har fastställt den arbetstid som betraktas som heltidsarbete (i praktiken talar man i avtalet ofta om regelbunden arbetstid), ska denna bestämmelse följas också när arbetspensionslagarna tillämpas.

Om man i kollektivavtalet inte har fastställt vad som är heltidsarbete eller om man på basis av bestämmelsen om arbetstid inte direkt kan säga vad som anses vara heltidsarbete, ber pensionsanstalten pensionssökanden lämna in en utredning av vad man inom branschen i fråga betraktar som heltidsarbete och bevisa att hans eller hennes arbete är sådant heltidsarbete. Så gör man, eftersom pensionsanstalten i regel inte tar ställning till omtvistade eller oklara kollektivavtalsbestämmelser, utan pensionssökanden är skyldig att lägga fram nödvändig utredning, för att ansökan om deltidspension ska kunna avgöras. I oklara fall är den nödvändiga utredningen i allmänhet kollektivavtalsparternas gemensamma åsikt om vad man inom branschen betraktar som heltidsarbete. Pensionsanstalten följer denna synpunkt när det gäller att avgöra om det är fråga om heltidsarbete inom den givna branschen. När pensionsanstalten har fått alla nödvändiga utredningar, avgör den utgående från arbetspensionslagstiftningens normer om sökanden har rätt till deltidspension. Avgörande är således inte att anställningsavtalsparterna har en enhetlig uppfattning om att det givna arbetet är heltidsarbete.

Bestämmelserna i kollektivavtal om heltidsarbete kan förändras. Om timantalet för heltidsarbete i ett nytt avtal fastställs till ett högre antal timmar än i ett tidigare gällande avtal, iakttas den nya bestämmelsen om högre arbetstid också när bestämmelserna om deltidspension tillämpas under det nya avtalets giltighetstid. Om det finns flera giltiga avtal under granskningsperioden för heltidsarbetet (12/18 + 6), blir man eventuellt tvungen att använda olika timgränser för olika perioder, när man granskar om villkoren för heltidsarbete uppfylls.

Arbetstidsbestämmelserna i ett arbetsavtal kan förbli oförändrade, även om bestämmelserna i kollektivavtalet ändras. I praktiken är det således möjligt att en oförändrad arbetstid i ett arbetsavtal inte längre betraktas som heltidsarbete efter det att ett nytt kollektivavtal har trätt i kraft. Om arbetstiden inte uppfyller bestämmelsen om heltidsarbete för den givna branschen, betraktas det inte heller som heltidsarbete vid tillämpningen av bestämmelserna om deltidspension.

Detta inverkar i sin tur på om den person som ansökt om deltidspension uppfyller heltidsarbetsvillkoret för deltidspension.

Försäkringsdomstolens beslut 23.8.2000 om heltidsarbete, 5874/99 (endast på finska)

Pensionsnämndens beslut 2.6.2003 om heltidsarbete, PND 0132/03

En totalarbetstid om minst 35 timmar i veckan

Enligt ArPL är arbetet heltidsarbete när arbetstagaren samtidigt har flera förvärvsarbeten och hans sammanlagda arbetstid är minst 35 timmar i veckan.

Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna utgår man från att gränsen för heltidsarbete i regel är 35 veckotimmar oberoende av antalet anställningar. Om personen endast har en anställning, ska pensionsanstalten trots allt beakta bestämmelserna om heltidsarbete inom branschen i fråga, eftersom gränsen om 35 veckotimmar i arbetspensionslagarna har angetts som minimigräns för heltidsarbetet endast vid samtidigt förvärvsarbete. Heltidsarbetet kan inom branschen ha fastställts till mer eller mindre än 35 veckotimmar. Bestämmelsen kan t.ex. basera sig på kollektivavtal eller arbetsmarknadsparternas ståndpunkt.

Totalarbetstiden mindre än 35 timmar i veckan

En arbetstid om mindre än 35 veckotimmar kan också uppfylla kravet på heltidsarbete. Vanligen är det fråga om situationer där en kortare arbetstid betraktas som heltidsarbete inom den givna branschen.

Hur villkoret för heltidsarbete uppfylls vid samtidig verksamhet

Villkoret för heltidsarbete uppfylls till exempel när personen under granskningsperioden (18–24 månader) som omedelbart föregår den tidpunkt då deltidspensionen börjar i minst 12 månader arbetar i två ArPL-anställningar där arbetstiden i vardera uppgår till 18 timmar i veckan. Den sammanlagda arbetstiden i anställningarna uppgår till minst 35 timmar i veckan. Arbetstiden i anställningarna kan också ändras medan anställningen pågår. Det som är viktigt är att totalarbetstiden per vecka är tillräcklig.

Avtalad arbetstid avviker från utförd arbetstid

När en persons faktiska arbetstid avviker från den arbetstid som överenskommits i avtalet om heltidsarbete, granskar man om det är fråga om heltidsarbete utifrån den utförda arbetstiden. Då undersöker man om antalet utförda arbetstimmar uppfyller bestämmelsen om heltidsarbete, dvs. antingen bestämmelsen om heltidsarbete inom den givna branschen eller villkoret om en totalarbetstid om minst 35 timmar i veckan vid samtidigt förvärvsarbete.

Arbetstiden har inte fastställts eller lönen bestäms inte direkt utgående från arbetstiden

Kravet på heltidsarbete kan uppfyllas trots att den egentliga arbetstiden inte har fastställts, om arbetet som helhet betraktat kan anses motsvara heltidsarbete. Arbetets karaktär kan t.ex. vara sådan att lönen inte bestäms direkt eller enbart på basis av den tid som används för arbetet, utan (delvis) utgående från de olika uppgifterna som hör till arbetet (t.ex. arbete som gårdskarl eller tidningsutdelare). Det är möjligt att en viss beräknad arbetstid har fastställts för arbetet, på basis av vilken lönen betalas.

I kollektivavtalet för branschen har man inte nödvändigtvis tagit ställning till heltidsarbete, men avtalet kan innehålla bestämmelser om så kallad normarbetstid och fastställande av lön. Dessa bestämmelser kan användas som hjälp vid tolkning av om kravet på heltidsarbete enligt arbetspensionslagarna uppfylls. Inkomsterna och arbetstiden ska faktiskt minska på det sätt som förutsätts i bestämmelserna om deltidspension.

Man kan inte bedöma om heltidsarbetsvillkoret uppfylls utgående från den beräknade arbetstiden, genom att man på basis av den lön som betalats till personen bestämmer hur många timmars lön den utbetalade lönesumman motsvarar. Till exempel om personen arbetat 24 timmar i veckan huvudsakligen under veckoslut och totallönen närapå motsvarar arbete under 40 veckotimmar, kan kravet på heltidsarbete inte undersökas på basis av de beräknade timmarna, utan antalet faktiskt utförda arbetstimmar ska granskas.

Pensionsnämndens beslut 11.3.2003 om heltidsarbete, PND 3578/02

Pensionsnämndens beslut 22.8.2001 om heltidsarbete, PND 345/01

Heltidsarbetet ska vara konkret arbete

Heltidsarbetet ska vara konkret arbete. Detta krav uppfylls t.ex. inte under perioder när sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning betalas ut, under permittering, alterneringsledighet, studieledighet eller en pensionsperiod, eftersom man inte arbetar då.

Semestertid jämställs med konkret arbete då man granskar om arbetsvillkoret 12/18 + 6 månader uppfylls. Även saldoledighet och fritid i stället för semesterpremie betraktas som tid i arbete vid bedömningen av om 12/18-villkoret uppfylls.

Pensionsnämndens beslut 5.3.2000 om hur arbetsvillkoret 12/18 månader uppfylls, 469/0 0

Heltidsarbetet ska vara pensionsgrundande arbete

Heltidsarbetet ska vara förvärvsarbete som är försäkrat enligt arbetspensionslagarna och som ger rätt till grundpension eller annan därmed jämförbar pension, för att det ska kunna beaktas när man granskar om arbetsvillkoret uppfylls.

Även alla samtidiga förvärvsarbeten på deltid ska vara arbete som ger rätt till grundpension eller annan därmed jämförbar pension.

Arbete i andra EU-länder, i andra EES-länder, i Schweiz och i avtalsländer beaktas också då man granskar om arbetsvillkoret 12/18 + 6 månader uppfylls. Pensionstagaren ska kunna visa att också arbetet utomlands uppfyller de krav som ställs på heltidsarbete.

Heltidsarbetsvillkoret för företagare 12/18 + 6 månader

Även företagare ska uppfylla arbetsvillkoret. Arbetsvillkoret för företagare är i övrigt detsamma som arbetsvillkoret enligt ArPL för arbetstagare, men kravet på heltidsarbete bedöms på basis av arbetsinkomsten. Företagaren ska under granskningsperioden (18-24 månader) ha minst 12 månader av företagarverksamhet som försäkrats enligt FöPL och vars fastställda FöPL-arbetsinkomst uppgår till minst två gånger minimibeloppet i FöPL, dvs. 11 008,28 euro enligt 2004 års indexnivå (14 607,99 euro år 2013). I den fastställda arbetsinkomsten inkluderas inte flexibel betalning av pensionsavgifter.

Lantbruksföretagare uppfyller kravet på heltidsarbete, om den fastställda arbetsinkomsten för lantbruksföretagarverksamheten är minst 5 504,14 euro om året år 2004 (7 303,99 € år 2013).

Om företagaren har annan förvärvsverksamhet vid sidan av företagarverksamheten, utreder man om heltidsarbetsvillkoret uppfylls utgående från den sammanlagda arbetstiden och de sammanlagda arbetsinkomsterna. När man granskar om heltidsarbetsvillkoret uppfylls beaktas inte sådan företagarverksamhet under vilken företagaren är befriad från försäkringsskyldigheten eller för vilken företagaren har fått ett beslut om rätt att inte teckna en försäkring.

Pensionsnämndens beslut 10.3.1999, att uppfylla arbetsvillkoret 12/18 månader enligt LFöPL, 3178/98 (endast på finska)

Försäkringsdomstolens beslut 28.10.2003 om att uppfylla arbetsvillkoret 12/18 månader enligt FöPL, 9300/2002 (endast på finska)

KomPL, StaPL

I den offentliga sektorns arbetspensionslagar är arbetsvillkoret annorlunda än inom den privata sektorn. Där motsvaras arbetsvillkoret 12/18 + 6 månader i ArPL av arbetsvillkoret 3/5 år respektive 6 månader.

Inom den offentliga sektorn förutsätts det att sökanden omedelbart före deltidspensioneringen har haft heltidsarbete som omfattas av respektive lag och att anställningen har pågått utan avbrott minst sex månader. Som heltidsarbete betraktas arbete där lönen under varje månad uppgår till minst 1 327 euro i månaden (enligt 2013 års nivå). En familjedagvårdares och en familjevårdares arbete betraktas som heltidsarbete när lönen är minst 1 162 euro i månaden (enligt 2013 års nivå).

Det förutsätts vidare att personen under tre av de fem kalenderår som närmast föregått det år då deltidspensionen börjar har haft minst 15 924,50 euro per år (enligt 2013 års nivå) i löneinkomster som omfattas av lagen i fråga.

En kommunal familjedagvårdare och familjevårdare uppfyller inkomstkravet under de nämnda tre kalenderåren, om löneinkomsterna uppgår till minst 13 933,50 euro per år (2013 års nivå).

Deltidsarbetet

En förutsättning för att få deltidspension är en övergång från heltidsarbete till deltidsarbete. Deltidsarbetet ska vara:

  • arbete som försäkras enligt arbetspensionslagarna och
  • som uppfyller kraven på lönens eller arbetsinkomstens belopp och på arbetet.

Som deltidsarbete beaktar man i regel allt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna och som personen utför under deltidspensionen.

Ett förtroendeuppdrag som har försäkrats enligt arbetspensionslagarna beaktas i regel som deltidsarbete.

På grund av att arbetet är så krävande jämställs en riksdagsledamots arbete i tillämpningspraxisen med heltidsarbete. Fastän riksdagsledamotens arbete är ett förtroendeuppdrag utgör inkomsterna från uppdraget hinder för beviljandet av deltidspension. Om en person som får deltidspension väljs till riksdagsledamot, uppfyller han inte längre villkoren för deltidspension och har inte rätt till deltidspension under sin mandatperiod. Riksdagsledamotens arbete kan inte utföras på deltid.

Deltidsarbetet kan ha varit försäkrat enligt KoPL, även om ingen deltidspension beviljades enligt KoPL.

Kraven på arbete och inkomsterna av deltidsarbetet är delvis olika för arbetstagare och företagare. Det finns också skillnader mellan bestämmelserna i pensionslagarna för den privata och den offentliga sektorn.

Arbete utomlands

Man kan arbeta deltid i ett annat EU-land, i ett annat EES-land, i Schweiz eller i ett avtalsland, om deltidsarbetet har försäkrats i sysselsättningslandet.

Om det inte är möjligt att försäkra deltidsarbete i arbetslandet (företagarförsäkring kan t.ex. inte tecknas på basis av deltidsarbete), kan deltidsarbetet dock godkännas även utan försäkring. Då förutsätts det att sökanden kan lämna in en tillförlitlig utredning över att deltidsarbetet uppfyller villkoren.

Enligt EU-bestämmelserna och överenskommelserna om social trygghet kan en arbetstagare som är utsänd av den finska arbetsgivaren för att tillfälligt arbeta utomlands försäkras i Finland för en viss tid. Den här tidsfristen varierar beroende på överenskommelsen från ett år till fem år. Med dispens kan en arbetstagare som arbetar utomlands förbli försäkrad i Finland också för en längre tid, men i allmänhet inte längre än fem år.

Om arbetstagaren är försäkrad i Finland som utsänd arbetstagare eller med dispens, omfattas arbetstagaren av de finska arbetspensionslagarna. Sådant arbete jämställs vid tillämpningen av bestämmelserna om deltidspension med arbete som utförts i Finland.

Samma förfarande tillämpas om den utsända arbetstagaren arbetar i ett icke-avtalsland och arbetet i sin helhet har försäkrats enligt ArPL.

Minskning av inkomsterna

Arbetstagare

Enligt ArPL förutsätter beviljandet av deltidspension att arbetstagarens inkomst har minskat så att hans inkomster av deltidsarbetet utgör 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten. Gränsbeloppen är absoluta. Den sammanlagda inkomsten från deltidsarbetet ska under hela deltidspensionstiden hållas inom de nämnda gränserna. Arbetstiden ska ändras på ett sätt som motsvarar minskningen i inkomsterna. En exakt motsvarighet i procent förutsätts inte. Till exempel sådana poster som ingår i inkomsten för heltidsarbetet och vilka inte ingår i inkomsten för deltidsarbetet kan lämnas obeaktade vid jämförelsen. Vid bedömningen av motsvarigheten ska inkomsterna för heltidsarbetet och för deltidsarbetet vara jämförbara.

Med deltidsarbete avses i regel allt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna och som personen utför under deltidspensionstiden, och med inkomsterna från deltidsarbetet den sammanlagda inkomsten från alla dessa arbeten. Den sammanlagda inkomsten för alla deltidsarbeten ska uppgå till minst 35 och högst 70 procent av den stabiliserade inkomsten.

I ArPL finns ingen bestämmelse om att beviljandet av deltidspension enligt ArPL förutsätter att det är inkomsterna enligt ArPL som ska minska. Således finns det i ArPL ett allmänt krav på att inkomsterna ska minska. Minskningen av inkomsterna granskas utgående från helhetssituationen så att man kontrollerar om de sammanlagda inkomsterna från deltidsarbetet i förhållande till den stabiliserade inkomsten faller inom de gränser som fastställts i lagen (35–70 %). Inkomsten från deltidsarbetet jämförs alltså inte med inkomsten omedelbart före den tidpunkt då deltidspensionen börjar, utan med den stabiliserade inkomsten. I fall där pensionssökanden före deltidspensionens begynnelse har arbetat samtidigt inom den privata och den offentliga sektorn, förutsätts det fr.o.m. 1.1.2012 för beviljande av ArPL-deltidspension att ArPL-inkomsterna minskar, om arbetstagaren har rätt att få deltidspension enligt en pensionslag för den offentliga sektorn.

I ArPL finns också ett allmänt krav på att inkomsterna och arbetstiden för deltidsarbetet ska motsvara varandra. Om minskningen av arbetstagarens inkomster avviker från minskningen av arbetstiden på den grund att inkomsten av heltidsarbetet har inkluderat till avlöningen hörande övertidsersättning, söndags-, natt- eller skifttillägg eller andra sådana särskilda tillägg eller ersättningar vilka inte ingår i inkomsten för deltidsarbetet, lämnas sådana tillägg och ersättningar obeaktade då man bedömer om inkomsterna för deltidsarbetet har minskat till 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten. Denna precisering i ArPL motsvarar den tidigare tillämpningspraxisen.

ArPL 16 § 4 mom. 1 punkten, ArPL 16 § 5 mom., SjPL 16 §, KomPL 14 § 1 mom. 4 punkten, StaPL 14 § 1 mom. 3 punkten

KomPL, StaPL

Också enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn ska inkomsten för deltidsarbetet uppgå till 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten, dock minst till 304,35 euro i månaden (enligt 2013 års nivå).

Arbetsgivaren fastställer inkomsten för deltidsarbetet

Det är viktigt att fastställa inkomsten från deltidsarbetet rätt i beslutet om deltidspensionen, för att deltidspensionens belopp ska bli rätt. Enligt lag är deltidspensionens belopp hälften av inkomstbortfallet. Förändringar i inkomsterna kan påverka pensionsbeloppet och rätten till pension.

Beslutet om deltidspension baserar sig på uppgifterna i arbetsgivarens och arbetstagarens ömsesidiga deltidsarbetsavtal om deltidsarbetstiden och deltidslönen. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska avtala om arbetstiden och lönen för deltidsarbetet. Arbetsgivaren ska meddela dessa uppgifter till pensionsanstalten.

Arbetsgivaren ska meddela inkomsten för deltidsarbetet för den person som går i deltidspension utgående från hurdan inkomst arbetstagaren kommer att ha som helhet när han arbetar enligt avtalet om deltidsarbetet (intjäningsprincipen). Förutom den egentliga lönen ska i inkomsterna för deltidsarbetet meddelas också alla andra utbetalningar (bl.a. naturaförmåner, semesterpremier, bonus osv.) som arbetstagaren kommer att få som ersättning för arbetet enligt arbetsavtalet och vilka ingår i den pensionsgrundande inkomsten.

Då man fastställer den sammanlagda inkomsten för deltidsarbetet ska man också beakta bl.a. hur arbetets periodicitet (t.ex. periodarbete) och fördelning över dygnets timmar (t.ex. skift- eller nattarbete) påverkar inkomsten. I period- och skiftarbete ska inkomsten för deltidsarbetet fastställas enligt den inkomst arbetstagaren kommer att få när han arbetar enligt det överenskomna period- eller skiftsystemet.

Från och med ingången av år 2007 har man inte längre fastställt några timgränser för den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Lagen innehåller inte heller längre någon bestämmelse om att inkomsten ska fastställas för en granskningsperiod på högst 16 veckor. Således är det möjligt att man för personen fastställer en genomsnittlig månadsinkomst, som också utbetalas regelbundet månatligen, fastän den faktiska arbetstiden varierar.

När man granskar rätten till deltidspension och inkomstgränserna för deltidsarbetet, beaktas alla inkomster som omfattas av arbetspensionslagarna. Man beaktar inkomsterna för alla arbeten vid sidan av deltidspensionen.

I anvisningarna om pensionsgrundande inkomster – Hänförande av pensionsgrundande inkomster till en viss tid - redogörs för de inkomster som ska försäkras och hur de hänförs till olika tider.

Uppskattning av inkomsterna

När inkomsten för deltidsarbetet för en arbetstagare som ska gå i deltidspension innehåller poster vilkas belopp man inte kan ange exakt då beslutet om deltidspensionen görs, ska arbetsgivaren uppskatta deras belopp så exakt som möjligt. Också osäkra betalningar, såsom resultatpremier, ska meddelas, om en sådan post ingår i lönen för deltidsarbetet.

Uppskattningen ska göras utgående från den inkomst som arbetstagaren sannolikt kommer att få när han arbetar enligt avtalet om deltidsarbetet. Inkomsten för deltidsarbetet kan också fastställas enligt vad den högst kommer att uppgå till, om alla prestationsposter som ingår i inkomsten för deltidsarbetet betalas ut. I fall där man kommit överens om att beloppet av utbetalningen ska utgöra en viss procent av arbetstagarens lön, inkluderas i regel det på detta sätt beräknade beloppet i inkomsten för deltidsarbetet.

Som hjälp vid uppskattningen kan man använda beloppet av de betalningar som under tidigare år har betalats till arbetstagaren i fråga eller beloppet av de betalningar som har betalats till andra arbetstagare som hör till samma personalgrupp och som utför samma arbete. Vid behov kan som hjälp användas också den inkomst som kan anses vara sedvanlig för arbetet i fråga.

När lönebeloppet eller beloppet av en betalning som ingår i lönen har uppskattats, kan den verkliga inkomsten vara högre eller lägre än den uppskattade. Det väsentliga är att alla betalningar som ingår i inkomsten för deltidsarbetet har vederbörligen beaktats då beslutet om deltidspensionen ges.

Om betalning som ingår i inkomsten för deltidsarbetet inte har beaktats i beslutet om deltidspension eller om betalningens belopp inte har uppskattats på vederbörligt sätt, är beslutet om deltidspensionen felaktigt och lagstridigt. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden kan på ansökan undanröja ett lagstridigt beslut. I regel återkrävs deltidspension som har betalats utan grund.

Inverkan av förändringar i inkomsterna beskrivs i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen .

Företagare

För företagare uppskattas minskningen i inkomsterna enligt arbetsinkomsten.

Om företagaren avslutar företagarverksamheten helt, ska han arbeta deltid i ett arbete som omfattas av någon annan arbetspensionslag än pensionslagarna för företagare. Han kan också arbeta samtidigt i arbete som omfattas av flera pensionslagar. Inkomsterna för deltidsarbetet vid sidan av deltidspensionen ska sammanlagt uppgå till 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten.

När företagaren ansöker om deltidspension enligt FöPL på den grund att han halverar arbetsinkomsten, ska den halverade arbetsinkomsten uppgå till 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten. Om företagaren samtidigt idkar företagarverksamhet enligt FöPL och LFöPL, kan han i båda minska sin arbetsinsats till hälften och halvera arbetsinkomsten enligt vardera lagen.

En företagare som har halverat sin arbetsinkomst kan inte ändra sin arbetsinkomst medan han eller hon får deltidspension. I praktiken hålls den halverade arbetsinkomsten alltid inom gränserna, 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten, eftersom både arbetsinkomsten och den stabiliserade inkomsten justeras med lönekoefficienten. Om företagarens arbetsinkomst var jämnt 35 eller 700 % av den stabiliserade inkomsten när deltidspensionen börjar, skulle det till följd av avrundningsreglerna kunna uppstå en sådan situation att den halverade arbetsinkomsten inte längre hålls inom gränserna. I sådana fall bör deltidspensionen dock fortgå.

FöPL 13 § 5 mom., LFöPL 36 §

Minskningen av företagarens arbetsinsats redogörs för under rubriken Minskning av arbetstiden.

Fastställandet av den stabiliserade inkomsten och beräkningen av deltidspensionens belopp beskrivs i anvisningen Deltidspensionens belopp .

Minskning av arbetstiden

Arbetstagare

För att arbetstagaren ska kunna beviljas deltidspension, ska han eller hon minska sin arbetstid. Man utgår från att inkomsterna och arbetstiden minskar i samma proportion.

I ArPL finns ingen motsvarande bestämmelse som i APL om att deltidsarbetet ska falla inom vissa timgränser. I ArPL finns inte heller motsvarande bestämmelse som i APL om att beviljandet av deltidspension enligt ArPL förutsätter att det är arbetstiden i arbetet som omfattas av ArPL som ska minska. Således finns det i ArPL ett allmänt krav på att arbetstiden ska minska.

I fall där pensionssökanden före deltidspensionens begynnelse har arbetat samtidigt inom den privata och den offentliga sektorn, förutsätts fr.o.m. 1.1.2012 för beviljande av ArPL-deltidspension att ArPL-inkomsterna och -arbetstiden minskar, om arbetstagaren har rätt till deltidspension enligt en pensionslag för den offentliga sektorn.

Minskningen i arbetstiden granskas på basis av helhetssituationen. Arbetstiden för alla arbeten under deltidspensionen vilka försäkrats enligt arbetspensionslagarna räknas ihop. Man utgår från att denna sammanlagda arbetstid ska minska i samma proportion som de sammanlagda inkomsterna minskar.

I ArPL har man skrivit in den tidigare i tillämpningspraxisen tillämpade preciseringen att om minskningen i arbetstagarens inkomster avviker från minskningen i arbetstiden på den grund att inkomsten för heltidsarbetet har inkluderat till avlöningen hörande övertidsersättning, söndags-, natt- eller skifttillägg eller andra sådana särskilda tillägg eller ersättningar vilka inte ingår i inkomsten för deltidsarbetet, lämnas sådana tillägg och ersättningar obeaktade då man bedömer om inkomst- och arbetstidsminskningen motsvarar varandra. De sammanlagda inkomsterna för deltidsarbetet ska dock alltid uppgå till 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten.

ArPL 16 § 4 mom. 1 punkten, SjPL 16 § 4 mom. 1 punkten, KomPL 14 § 4 mom., StaPL 14 § 2 mom.

Inom vissa branscher (t.ex. gårdskarlar) finns ingen egentlig arbetstid eller den tid som används till arbetet används inte direkt som grund för fastställande av lönen, utan den grundar sig på t.ex. de uppgifter som ingår i arbetet. Då granskas arbetstiden och inkomsterna samt minskningen i dem som en helhet. Utgångspunkten är att förändringen i inkomsterna avspeglar den ändrade arbetstiden. Arbetstiden ska ordnas så att den motsvarar inkomsterna. En förutsättning för att få deltidspension är också i det fallet en övergång från heltidsarbete till deltidsarbete.

I KomPL och i StaPL finns inget exakt krav på minskningen av arbetstiden. Minskningen i inkomsterna ska motsvara minskningen i arbetstiden.

Företagare

Beviljandet av deltidspension enligt pensionslagarna för företagare (FöPL, LFöPL) förutsätter att företagaren minskar sin arbetsinsats som företagare. Han eller hon kan antingen sluta sin företagarverksamhet helt eller fortsätta sin företagarverksamhet med halverad arbetsinsats. På något annat sätt kan företagaren inte minska sin arbetsinsats för att få deltidspension enligt pensionslagarna för företagare.

Företagaren måste lämna pensionsanstalten tillräcklig utredning över att arbetsinsatsen har förändrats på det sätt som krävs för att få deltidspension. Företagarens utredning kan vara t.ex. ett intyg över försäljning av företaget eller en del av det eller att företagarens arbetsinsats har ersatts genom att anställa utomstående arbetskraft.

Lantbruksföretagaren kan till exempel förete utredning över att produktionen har minskats till hälften eller över att åkrarna arrenderats ut.

Företagsverksamheten upphör helt

När företagaren avslutar företagarverksamheten helt ska han arbeta deltid i arbete som omfattas av någon annan arbetspensionslag. Han kan också arbeta deltid i arbete som omfattas av flera olika arbetspensionslagar. Också i det fallet ska inkomsten från deltidsarbetet som omfattas av arbetspensionslagarna uppgå till 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten. Arbetstiden och arbetsinsatsen ska ändras i motsvarande grad.

Om man ansöker om deltidspension enligt FöPL på den grund att företagarverksamheten upphör helt, ska företagarverksamheten upphöra inom de 71 månader som omedelbart föregår den tidpunkt då deltidspensionen börjar. Detta är den så kallade förlängda granskningsperioden. Där ingår förutom de fem år (60 mån) som omedelbart föregår deltidspensionen och vilka används vid beräkningen av pensionen för återstående tid också högst 11 månader av det år då deltidspensionen börjar.

Företagarverksamheten har upphört före den förlängda granskningstiden för deltidspension

FöPL 13 § 4 mom.

Företagsverksamheten fortsätter och arbetsinkomsten halveras

Från och med år 2007 ändrades villkoret för halvering av arbetsinkomsten. När företagaren fortsätter företagsverksamheten ska han eller hon, för att kunna få deltidspension enligt FöPL, halvera den genomsnittliga arbetsinkomst som han eller hon har haft närmast före den tidpunkt då deltidspensionen börjar för den fortlöpande företagarverksamhet som pågått minst fyra månader. Den genomsnittliga arbetsinkomsten betyder här det genomsnitt som beräknats på basis av de verkliga fastställda arbetsinkomsterna och där man inte beaktar flexibel betalning av avgifter och inte heller de förmånsgrundande inkomsterna.

Då företagarens arbetsinkomst halveras för att beräkna deltidspensionen beaktas arbetsinkomsten för fulla kalendermånader för det år då deltidspensionen börjar och för de omedelbart föregående högst 60 månaderna. Eftersom man för det år då deltidspensionen börjar kan beakta högst 11 månader, kan granskningsperioden som längst vara 71 månader. Då man fastställer den halverade arbetsinkomsten för deltidspensioner som börjar år 2013 granskas de faktiska fastställda arbetsinkomsterna för åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 samt arbetsinkomsterna för år 2013 för den tid som föregår den tidpunkt då deltidspensionen börjar.

Arbetsinkomsten kan således halveras för en företagarperiod som fortgått kontinuerligt minst fyra månader och högst 71 månader fram till deltidspensionen. Arbetsinkomsten kan ha ändrats, förutsatt att företagarverksamheten är kontinuerlig. För den nämnda granskningsperioden beräknas den genomsnittliga arbetsinkomsten på basis av de fastställda arbetsinkomsterna, och den genomsnittliga arbetsinkomsten halveras då personen övergår till deltidspension.

Den halverade arbetsinkomsten ska uppgå till 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten. Arbetstiden och arbetsinsatsen ska ändras i motsvarande grad. Den halverade arbetsinkomsten fastställs delvis på annat sätt än den stabiliserade inkomsten. Den stabiliserade inkomsten är i regel den inkomst för återstående tid som företagaren skulle ha fått, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt då deltidspensionen börjar. När deltidspensionen räknas ut beaktas dock inverkan av minskningen av företagarens arbetsinkomst i arbetsinkomsten under året innan pensionen börjar. Om deltidspensionen börjar 1.1, beaktas hela det föregående kalenderåret vid uträkningen av den stabiliserade inkomsten.

När företagaren övergår från heltidsarbete till deltidsarbete, ska både arbetstiden och arbetsinsatsen minska. Företagarens arbetsinkomst av deltidsarbetet måste alltså vara mindre än företagarens arbetsinkomst av heltidsarbetet före övergången till deltidspension.

Halvering av företagarens arbetsinkomst när den stabiliserade inkomsten omfattar inkomster enligt andra pensionslagar

Om till exempel den halverade arbetsinkomsten blir mer än 70 procent, ska företagaren, för att kunna få deltidspension enligt FöPL, fortsätta företagarverksamheten, så att den resterande arbetsinkomsten ryms inom gränsen på 70 procent. Sådana situationer kan uppstå när företagaren före övergången till deltidspension har höjt sin FöPL-arbetsinkomst.

Annan ändring i företagsverksamheten än då verksamheten upphör eller arbetsinsatsen halveras

Om företagaren minskar sin företagarverksamhet på något annat sätt än genom att halvera sin arbetsinsats och sin genomsnittliga arbetsinkomst under granskningsperioden eller genom att helt upphöra med företagsverksamheten, kan han eller hon inte få deltidspension enligt pensionslagarna för företagare. Företagaren kan dock ha möjlighet till deltidspension enligt någon annan arbetspensionslag än pensionslagarna för företagare (FöPL, LFöPL), om villkoren för att få deltidspension enligt den andra pensionslagen uppfylls.

Deltidsarbetets kontinuitet

Deltidsarbetet ska vara fortlöpande. Huvudregeln är att man inte får vara borta från arbetet mer än sex veckor i rad. I denna period av frånvaro på sex veckor inkluderas inte semester och inte tid för vilken arbetstagaren har betalats dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, lön för sjukdomstid, ersättning för inkomstbortfall beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen eller dagpenning baserad på bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen till den del som arbetstagaren har fått dessa dagpenningar för sammanlagt högst 12 månader. (s.k. tillåten frånvaro)

Nämnda förmåner (inkl. lön för sjukdomstid) kan betalas till arbetstagaren för sammanlagt högst 12 månader utan att det inverkar på deltidspensionen.

ArPL 16 § 4 mom. 2 punkten, FöPL 13 § 4 mom. 4 punkten

Tillåten frånvaro påverkar inte deltidspensionen. Annan frånvaro, t.ex. permittering eller oavlönad sjukledighet, beaktas, varvid frånvaro från arbetet i mer än sex veckor innebär att pensionen dras in.

Bestämmelsen i ArPL motsvarar tidigare tillämpningspraxis.

Sex veckors frånvaro beskrivs i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp samt avbrytande och indragning av deltidspensionen

KomPL, StaPL

Också den offentliga sektorns pensionslagar innehåller en motsvarande bestämmelse enligt vilken man i regel inte får vara frånvarande från deltidsarbetet mer än sex veckor i rad.

KomPL 14 § 1 mom. 5 punkten, StaPL 14 § 1 mom. 4 punkten

Lärare som omfattas av KomPL och som undervisar i det kursbundna systemet får vara borta från undervisningsarbetet mer än sex veckor. En kursperiod utan undervisning kan omfatta högst 8 veckor. Dock tillåts inte flera kursfria perioder efter varandra. Den sista perioden på våren eller den första perioden på hösten får inte heller vara kursfri.

I StaPL är undervisningsarbete i form av kurser ett undantag från sexveckorsregeln. Deltidsarbetet kan ordnas så att läraren arbetar varannan period/kurs, även om perioden blir längre än 6 veckor. Vårens sista period och höstens första period får inte bägge vara kursfria perioder.

SjPL

Enligt SjPL beaktas inte förutom ovan nämnda heller vederlagssemester eller oavlönad ledighet inom avlösningssystemet i deltidsanställningen, när frånvaro på mer än sex veckor räknas ut.

SjPL 19 § 1 mom. 6 punkten.

Tabell över förutsättningarna att få deltidspension Publ.tid: 12.03.2013 Giltighetstid: 01.01.2013 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2013 - tills vidare
Ingår i anvisningarna Deltidspension

Penningbeloppen anges enligt 2004 års indexnivå.

Lag

ArPL

StaPL

KomPL

Ålder
1946 eller tidigare födda

56–65 år

56–67 år

56–67 år

Ålder
1947 eller senare födda

58–67 år

58–67 år

58–67 år

Ålder

1953 födda

60–67 år

60–67 år

60–67

Ålder

1954 eller senare födda

61–67

61–67

61–67

Förvärvsarbete

Heltidsarbete i minst 12 månader under de senaste 18 månaderna, normal maximi-arbetstid för heltidsarbete eller
35 h/vecka vid samtidigt arbete. Granskningsperioden kan förlängas med högst sex månader enligt ArPL 16 § 3 mom. (-> 24 mån)

Heltidsarbete under 3 av de 5 kalenderår som närmast föregår det år då deltids-arbetet börjar
lönen minst 12 000 euro per år

Heltidsarbete under 3 av de 5 kalenderår som närmast föregår det år då deltids-arbetet börjar
lönen minst 12 000 euro per år

Slutkarens

Ingen slutkarens
Under granskningsperioden för återstående tid skall ArPL-inkomsterna uppgå till minst gränsbeloppet i ArPL (41,89 euro)

Lönen minst 1 000 euro per månad under de 6 månader som närmast föregått deltids-
pensioneringen

Lönen minst 1 000 euro per månad under de 6 månader som närmast föregått deltids-
pensioneringen

Arbetshistoria

Tjänat in grund-pension enligt ArPL 3 § i minst 5 år under de senaste 15 åren. Räknas på basis av inkomsterna fr.o.m. 1.1.2005.

Se förvärvsarbete och slutkarens

Se förvärvsarbete och slutkarens

Hindrande pension

Ej rätt till grundpension enligt ArPL 3 § eller därmed jämställbar lagstadgad pension baserad på egen yrkesbana varken från Finland eller något annat land.

Ej rätt till grundpension enligt ArPL 3 § eller därmed jämställbar lagstadgad pension baserad på egen yrkesbana varken från Finland eller något annat land.

Ej rätt till grundpension enligt ArPL 3 § eller därmed jämställbar lagstadgad pension baserad på egen yrkesbana varken från Finland eller något annat land.

Minskning av arbetstiden

Avviker inte märkbart från inkomst-
minskningen

Avviker inte märkbart från inkomst-
minskningen

Avviker inte märkbart från inkomst-
minskningen

Inkomstminskning

Kvar 35–70 % av den stabiliserade inkomsten

Kvar 35–70 % av den stabiliserade inkomsten, dock minst 229,34 euro per månad

Kvar 35–70 % av den stabiliserade inkomsten, dock minst 229,34 euro per månad

Kontinuitet

Ej mer än 6 veckors avbrott i deltidsarbetet

Ej mer än 6 veckors avbrott i deltidsarbetet

Ej mer än 6 veckors avbrott i deltidsarbetet

Belopp

50 % av inkomst-minskningen

50 % av inkomst-minskningen

50 % av inkomst-minskningen

Maximibelopp

75 % av den intjänade pensionen

75 % av den intjänade pensionen

75 % av den intjänade pensionen

Deltidspension ändras till annan pension Publ.tid: 12.03.2013 Giltighetstid: 01.01.2013 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2013 - tills vidare
Ersätter anvisning Deltidspensionen ändras till annan pension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • förtida ålderspension slopas
  • formuleringarna har preciserats
  • föråldrade anvisningar har strukits

I denna anvisning redogörs för ändring av deltidspension till annat slag av pension både i fråga om 1946 och tidigare födda och 1947 och senare födda personer. Om förfarandet i fråga om dessa grupper avviker från varandra, finns det särskilt rubricerade anvisningar om det. I övrigt gäller anvisningarna bägge grupperna.

Deltidspensionstagarens rätt till annan pension

Den som får deltidspension kan ansöka om

  • ålderspension
  • förtida ålderspension (personer födda före 1952)
  • invalidpension

Efter deltidspension kan familjepension beviljas enligt arbetspensionslagarna.

Den anstalt som avgör pensionsansökan beskrivs närmare i anvisningarna om VILMA-förfarandet och den sista pensionsanstalt som avgör pensionsansökan - VILMA-situationer och hur VILMA-anstalten bestäms
När man räknar ut den pension av annat slag som beviljas efter deltidspensionen, beräknas den intjänade pensionen för perioden med deltidspension av följande delar:

  • deltidsarbetet
  • deltidspensionsförhållandet (inkomstbortfallet) för personer som är födda före år 1953.

Vid uträkningen av annan pension som beviljas efter deltidspensionen beaktas också gamla fribrev, förmåner för oavlönad tid och arbetsinkomsterna för heltidsarbetet fram till den tidpunkt då deltidspensionen började. Även förmåner för oavlönad tid som personen fått under deltidspensionstiden beaktas.

Om personen under ett och samma kalenderår haft både heltids- och deltidsarbete, räknas arbetsinkomsterna för dessa arbeten ihop och periodiseras i samma proportion som kalendermånaderna i förhållande till de olika intjäningstiderna.

Deltidspension till ålderspension

När deltidspensionstagaren uppnår åldern för ålderspension, kan han eller hon sluta med sitt deltidsarbete och ansöka om ålderspension. Om personen fortsätter med sitt deltidsarbete, får han eller hon deltidspension fram till sin 68-årsdag, då deltidspensionen ändras till en lika stor ålderspension. Före 1947 föddas deltidspension ändras till en lika stor ålderspension vid 65 års ålder.

Pension som ändrats till ålderspension som är lika stor som deltidspensionen justeras inte med livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten tillämpas först när personen beviljas ålderspension på ansökan.

När en person slutar deltidsarbeta efter att ha uppnått 63 års ålder, ska han eller hon särskilt ansöka om ålderspension.

För att få ålderspension förutsätts det således att den anställning som deltidsarbetet baserar sig på har upphört. En företagare kan ansöka om ålderspension, även om han eller hon fortsätter med sin företagarverksamhet. En arbetstagare kan också ansöka om ålderspension efter sin 68-årsdag, fastän deltidsarbetet fortgår.

Ålderspension beviljas inte utan giltigt skäl retroaktivt för en längre tid än de tre senaste månaderna före pensionsansökningsmånaden, dock tidigast från det att deltidsarbetet upphörde.

Om ålderspension beviljas retroaktivt för samma tid som utbetald deltidspension, betraktas den för samma tid utbetalda deltidspensionen som delbetalning på ålderspensionen.

Deltidspensionen är inte VILMA-pension (VILMA= sista pensionsanstalt), om deltidspensionen har beviljats samtidigt från två olika pensionssystem. Ålderspension som beviljas efter deltidspension är emellertid VILMA-pension. Då avgörs ålderspensionsansökan av pensionsanstalten inom det pensionssystem, vars ålderspension börjar tidigare. Om ålderspensionerna börjar samtidigt, avgörs ansökan av den offentliga sektorns pensionsanstalt.

Om ansökan om deltidspension har lämnats in före 1.1.2004 och deltidspensionen fortsätter utan avbrott tills personen går i ålderspension, är den ålderspension som beviljas efter deltidspensionen inte VILMA-pension.

Ålderspension efter deltidspension för 1946 och tidigare födda

För deltidspensionstagare som är födda 1946 eller tidigare är åldern för ålderspension 65 år. De kan dock på ansökan gå i ålderspension vid 63 års ålder utan att pensionen förtidsminskas.

Om deltidspensionstagaren fortsätter att arbeta på deltid efter att ha fyllt 65 år, ändras deltidspensionen till en lika stor ålderspension från ingången av månaden närmast efter 65-årsdagen.

Livslängdskoefficienten tillämpas inte, eftersom den endast tillämpas på personer som är födda 1947 eller senare.

Intjäning av pension

Pensionen tillväxer för deltidsarbete med 1,5 % per år. Från början av det kalenderår, under vilket personen fyller 60 år, tillväxer pensionen med 2,5 % per år fram till 65 års ålder. För en anställning som fortgår efter 65 års ålder vid sidan av ålderspensionen tillväxer pensionen med 1,5 % per år till slutet av den månad då personen fyller 68 år.

Inkomstbortfallet är pensionsgrundande med 1,5 % per år antingen fram till 65-årsdagen eller till slutet av den månad då personen fyller 65 år. För inkomstbortfallet enligt lagen om pension för företagare tillväxer pensionen med 1,5 % per år fram till den dag företagaren fyller 65 år.

Dessa intjäningsprocenter gäller bara personer som får deltidspension från privata sektorn.

KomPL, StaPL

Om en person får deltidspension från offentliga sektorn, kan han eller hon gå i ålderspension vid 63 års ålder. För att få pension enligt tilläggspensionsskyddet, ska personen dock fortsätta arbeta fram till sin personliga ålder för ålderspension.

Om ålderspensionen börjar innan den personliga pensionsåldern är uppnådd, omräknas pensionen att motsvara 63 års ålder, då intjäningsprocenten för grundpensionen minskar till 1,8 % från att ha varit 2 % före 1.1.1995.

Enligt KomPL tillväxer pensionen för deltidsarbetet med 2,0 % per år till slutet av den kalendermånad då förmånstagaren fyller 63 år och med 4,5 % per år från början av månaden närmast efter 63-årsdagen fram till utgången av den månad då förmånstagaren fyller 68 år. Inkomstbortfallet är pensionsgrundande med 2 % per år fram till utgången av den månad då 68 års ålder uppnås.

Enligt StaPL tjänar gamla förmånstagare in pension på basis av arbetsinkomsterna med 2,0 % per år till slutet av den kalendermånad under vilken förmånstagaren fyller 63 år. I övrigt tillväxer pensionen för deltidsarbete enligt 2005 års bestämmelser (med 1,9 och 4,5 % per år). Gamla förmånstagare tjänar in pension för inkomstbortfallet med 2,0 % per år och nya förmånstagare med 1,5 % per år till utgången av den månad då 60 års ålder uppnås och sedan vidare med 2,5 % per år fram till 68 års ålder. Både för deltidsarbetet och för inkomstbortfallet tillväxer pensionen fram till slutet av den månad då personen fyller 68 år.

Deltidspensionen från offentliga sektorn ändras till en lika stor ålderspension från ingången av månaden närmast efter personens 68-årsdag. När arbetstagaren slutar med sitt deltidsarbete, räknas ålderspensionen på ansökan ut på nytt.

Ålderspension efter deltidspension för 1947 eller senare födda

Deltidspensionstagaren kan på ansökan gå i ålderspension enligt eget val mellan 63 och 68 års ålder.

Om deltidsarbetet fortsätter efter 68 års ålder och personen inte ansöker om ålderspension, ändras deltidspensionen till en lika stor ålderspension från ingången av månaden närmast efter 68-årsdagen.

Livslängdskoefficienten tillämpas på ålderspension som beviljas efter deltidspension, eftersom ålderspensionen beviljas på nya grunder. Deltidspensionen kan också ändras till en lika stor ålderspension, om personen fortsätter med deltidsarbetet efter att ha fyllt 68 år. Sådana fall kan bli aktuella först år 2016. Livslängdskoefficienten tillämpas inte när deltidspensionen ändras till en lika stor ålderspension. Pensionen omräknas med koefficienten först när personen har ansökt om och beviljas sin intjänade ålderspension.

Intjäning av pension

Personer i åldern 58–62 år tjänar in pension för sitt deltidsarbete med 1,9 % per år, och från början av månaden närmast efter 63-årsdagen med 4,5 % per år fram till utgången av den månad då personen fyller 68 år. Pensionen tillväxer på basis av årsinkomsterna och för företagare på basis av den fastställda FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten.

För inkomstbortfallet tillväxer ålderspensionen med 0,75 % per år. Personer som är födda år 1953 eller senare tjänar inte in pension för inkomstbortfallet.

KomPL, StaPL

Också inom den offentliga sektorn kan en deltidspensionstagare gå i ålderspension vid 63 års ålder. För att få rätt till pension enligt tilläggsskyddet måste arbetstagare som är födda före år 1960 emellertid fortsätta att arbeta fram till sin personliga pensionsålder. Om ålderspensionen börjar innan den personliga pensionsåldern är uppnådd, förtidsminskas pensionen på grund av att den tidigareläggs.

Den offentliga sektorns bestämmelser om pensionstillväxten för deltidsarbete och inkomstbortfallet motsvarar den privata sektorns bestämmelser, med undantag av vissa situationer:

Arbetstagare som är födda före år 1950 (gäller inom statliga sektorn endast gamla förmånstagare) tjänar in pension för deltidsarbetet med 2,0 % per år fram till slutet av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år.

Arbetstagare som är födda 1947–1951, vars deltidspension börjar första gången efter 60 års ålder, tillväxer ålderspensionen med 1,0 % per år för inkomstbortfallet. De som är födda år 1953 eller senare tjänar inte in någon pension för inkomstbortfallet.

Deltidspensionen från offentliga sektorn ändras till en lika stor ålderspension från ingången av månaden närmast efter personens 68-årsdag. När arbetstagaren slutar med sitt deltidsarbete, räknas ålderspensionen på ansökan ut på nytt.

Deltidspension från offentliga sektorn, deltidsarbete inom privata sektorn och KomPL- eller StaPL-deltidsarbete

När en person får deltidspension från den offentliga sektorn och har deltidsarbete som omfattas av KomPL eller StaPL samt en privat anställning eller företagarverksamhet vid sidan av deltidspensionen, får personen på ansökan ålderspension från offentliga sektorn, om han eller hon upphör med sitt deltidsarbete inom den offentliga sektorn och den fortgående privata anställningen eller företagarverksamheten inte ensam uppfyller villkoren för deltidspension.

Detta gäller också personer som får deltidspension både från den offentliga och från den privata sektorn. Men då leder ålderspensionen från den offentliga sektorn till att deltidspensionen från den privata sektorn dras in. I sådana fall har personen redan fyllt 63 år och kan få ålderspension också från den privata sektorn.

Sänkt pensionsålder och deltidspension

Från och med 2005 har grundskyddet inom privata sektorn inte längre sänkta pensionsåldrar. Även om en person skulle ha rätt att få pension enligt grundskyddet vid en lägre pensionsålder, har personen efter att ha uppnått den sänkta pensionsåldern rätt att gå i deltidspension ännu så sent som vid 64 eller 67 års ålder, beroende på när personen är född. Även en sådan persons deltidspension ändras till en lika stor ålderspension, beroende på när personen är född, antingen vid 65 eller vid 68 års ålder. Deltidspensionen ändras således inte till ålderspension vid den sänkta pensionsåldern, utan först vid antingen vid 65 eller vid 68 års ålder.

Rätten att få pension enligt grundskyddet vid en sänkt pensionsålder beskrivs närmare i anvisningarna om tilläggspensionsskyddet, i anvisningen Övergångsbestämmelse om sänkt pensionsålder .

Förtida ålderspension

Också förtida ålderspension förutsätter att personen upphör med sitt deltidsarbete. En företagare kan ansöka om förtida ålderspension, även om han eller hon fortsätter med sin företagarverksamhet.

Deltidspensionstagare som är födda 1947 eller senare har rätt att få förtida ålderspension vid 62 års ålder. Förtidsminskningen är 0,6 % per månad och den räknas bakåt från 63 års ålder. De som är födda år 1952 kan dock inte få förtida ålderspension.

KomPL och StaPL

Bestämmelserna i KomPL och i StaPL motsvarar i huvudsak bestämmelserna i ArPL.

Dessutom har personer som är födda före år 1960 rätt till förtida ålderspension tre år före sin personliga pensionsålder. Då är förtidsminskningen 0,6 % per månad, räknat bakåt från 63 års ålder.

Uppskjuten ålderspension efter deltidspension

År 1946 eller tidigare födda personer kan skjuta upp ålderspensionen så att den börjar efter 65 års ålder och de som är födda 1947 eller senare kan skjuta upp den efter att ha fyllt 68 år.

När personen ansöker om ålderspension vid 68 års ålder eller senare förutsätts det inte att anställningen har upphört, för att personen ska få rätt till ålderspension. Detta gäller även 1946 och tidigare födda personer, vilkas deltidspension har ändrats till en lika stor ålderspension vid 65 års ålder.

När en över 65-årig arbetstagare eller företagare, som är född 1946 eller tidigare, ansöker om ålderspension, räknar man ut beloppet av den ålderspension som personen har tjänat in fram till den tidpunkt (65 års ålder) då deltidspensionen ändrades till ålderspension. Den pension som personen tjänat in med 1,5 % för sitt arbete mellan 65 och 68 års ålder läggs till ålderspensionen. Från detta pensionsbelopp avdras den löpande ålderspensionen som är lika stor som deltidspensionen. Om ålderspensionen börjar efter 68 års ålder, uppräknas den beräknade pensionen med en uppskovsförhöjning på 0,4 % för varje månad som pensionen skjuts upp efter 68 års ålder.

I fråga om personer i åldern 65–67 år, som är födda 1946 eller tidigare, räknar man således inte ut någon uppskovsförhöjning på skillnaden mellan den intjänade pensionen fram till 65 års ålder och ålderspensionen, som betalats till beloppet av deltidspension.

År 1947 eller tidigare födda personer kan skjuta upp pensionen så att den börjar efter att personen har fyllt 68 år. Då uppräknas pensionen med en uppskovsförhöjning, som är 0,4 % för varje uppskjuten kalendermånad efter 68-årsdagen. Om personen inte söker ålderspension vid 68 års ålder, ändras pensionen vid 68 års ålder till ålderspension, som är lika stor som deltidspensionen. Om ålderspensionen skjuts upp, uppräknas ålderspensionen med en uppskovsförhöjning, som uträknas på skillnaden mellan den intjänade pensionen fram till 68 års ålder och ålderspensionen som utbetalas till beloppet av deltidspension. Uppskovsförhöjningen är 0,4 % per månad för varje uppskjuten kalendermånad efter 68 års ålder. Detta förfarande tillämpas också inom den offentliga sektorn oberoende av personens födelseår.

Deltidspension ändras till invalidpension

Deltidspensionen ändras på ansökan till rehabiliteringsstöd eller till invalidpension som beviljats tills vidare, om deltidspensionstagaren blir arbetsoförmögen på det sätt som avses i arbetspensionslagarna.

Sjukdagpenning

Deltidspension är inget hinder för att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (SFL). Om deltidspensionstagaren beviljas sjukdagpenning, betalas dagpenningen utöver deltidspensionen. Deltidspensionstagarens sjukdagpenning beräknas på basis av inkomsterna för deltidsarbetet.

Sjukdagpenningen inverkar inte heller på den fortsatta utbetalningen av deltidspensionen, om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet eller företagarverksamheten är i kraft. Om personen inte återgår till deltidsarbetet, när sjukdagpenningsperioden upphör, dras deltidspensionen genast in. Den dras in, oberoende av om personen har ansökt om invalidpension eller inte. Deltidspensionen kan inte börja under sjukdagpenningstiden.

När invalidpensionen börjar

Om deltidspensionstagaren ansöker om sjukdagpenning, fastställs dagpenningens primärtid på normalt sätt. Invalidpensionen börjar när primärtiden har gått ut. Deltidspensionen och sjukförsäkringsdagpenningen betalas samtidigt fram till den tidpunkt då invalidpensionen börjar. I ArPL 41 § föreskrivs när invalidpensionen börjar och i ArPL 52 § 3 mom. föreskrivs om situationer där pensionen beräknas och beviljas som ålderspension i stället för som invalidpension. Dessa bestämmelser gäller också invalidpension som beviljas efter deltidspension.

Om deltidspensionstagaren inte ansöker om dagpenning, börjar invalidpensionen retroaktivt från början av månaden närmast efter det att arbetsoförmågan inträffade.

Om invalidpension beviljas retroaktivt för samma tid för vilken personen har fått deltidspension, betraktas för samma tid utbetald deltidspension som delbetalning på invalidpensionen. Indragning av deltidspensionen baserar sig på det faktum att personen redan har beviljats pension som baserar sig på eget arbete.

För 1953 eller senare födda personer beaktas inte inkomstbortfallet när inkomsten för återstående tid räknas ut.

Om arbetstagaren blir arbetsoförmögen vid 62 års ålder eller tidigare, beräknas den återstående tiden i invalidpensionen fram till 63 års ålder. Pensionen för återstående tid tillväxer med 1,3 % per år. När pensionsfallet inträffar 1.1.2010 eller senare, tillväxer pensionen för återstående tid med 1,5 % per år.

Om arbetstagaren blir arbetsoförmögen vid 63 års ålder eller senare, beviljas ålderspension både från den privata och från den offentliga sektorn.

År 1946 och tidigare födda personer

Pensionen tillväxer för inkomstbortfallet med 1,5 % per år. Om deltidspensionsperioderna har varit flera, är pensionstillväxten för inkomstbortfallet 1,5 % för alla perioder. Inom privata sektorn tillväxer pensionen för deltidsarbetet med 1,5 % per år. Men från början av det år då personen fyller 60 år tillväxer pensionen för deltidsarbetet med 2,5 % per år.

Pensionen tillväxer för inkomstbortfallet med 1,5 % per år också när personen beviljas ålderspension i stället för invalidpension.

När ålderspension beviljas i stället för invalidpension beviljas ålderspensionen från offentliga sektorn omräknad så att den motsvarar 63 års ålder, om personen inte har rätt till tilläggspension.

År 1947 och senare födda personer

Pensionen tillväxer för inkomstbortfallet med 1,5 % per år. Om deltidspensionsperioderna har varit flera, är pensionstillväxten för inkomstbortfallet 1, 5 % för alla perioder. Intjäningsprocenterna för deltidsarbete är åldersrelaterade.

Personer som är födda år 1953 eller senare tjänar inte in pension för inkomstbortfallet

Om den som får deltidspension blir arbetsoförmögen vid 63 års ålder eller senare, beviljas personen ålderspension från den privata sektorn. Då tillväxer pensionen för inkomstbortfallet med 0,75 % per år.

Även inom den offentliga sektorn beviljas en deltidspensionstagare, som blir arbetsoförmögen vid 63 års ålder eller senare, ålderspension i stället för invalidpension. Då är intjäningsprocenten för inkomstbortfallet densamma som vid direkt övergång till ålderspension, dvs. 1 % eller 0,75 %. Om personen inte har rätt till tilläggspension, beviljas ålderspensionen omräknad så att den motsvarar 63 års ålder.

Deltidspensionen avslutas

Om deltidspensionstagaren har ansökt om invalidpension, ges beslutet om att deltidspensionen upphör först efter det att avgörandet om invalidpension har träffats.

När invalidpensionen börjar vid ingången av en månad, avslutas utbetalningen av deltidspensionen i slutet av närmast föregående månad. Om invalidpensionen beviljas retroaktivt för samma tid för vilken personen har fått deltidspension, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalidpensionen.

Om ansökan om invalidpension avslås och deltidspensionstagaren inte har återgått till deltidsarbetet, ges ett beslut om indragning av deltidspensionen. Om pensionen har betalats till ett för stort belopp kan det överbetalda beloppet återkrävas.

Om deltidspensionstagaren återgår till deltidsarbetet, kontrollerar man om personen fortfarande uppfyller förutsättningarna för att få deltidspension.

Familjepension efter deltidspension

Om förmånslåtaren fick deltidspension, baserar sig familjepensionen på den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon hade fått rätt till invalidpension på sin dödsdag.

Om förmånslåtaren deltidsarbetade ännu efter sin 63-årsdag, beräknas familjepensionen på basis av den ålderspension som uträknats vid tidpunkten för dödsfallet.

Om personen dör under deltidspensionstiden, är den familjepension som beviljas efter dödsfallet alltid VILMA-pension, fastän personen fick deltidspension både från den privata och från den offentliga sektorn.

Om deltidspensionen betalades av endast en pensionsanstalt, avgörs ansökan om familjepension av denna anstalt. Om deltidspensionen har beviljats samtidigt från två system, avgörs familjepensionsansökan av den pensionsanstalt, som har försäkrat det arbete som började först.

Deltidspensionens belopp Publ.tid: 15.03.2013 Giltighetstid: 11.01.2012 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 11.01.2012 - tills vidare
Ersätter anvisning Deltidspensionens belopp
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • anvisningen om stabiliserad inkomst har preciserats med anledning av ändringar som träder i kraft 1.1.2012
  • punkten om ny uträkning av deltidspension har uppdaterats för att gränsen på över 10 procent har ändrats till en gräns på minst 15 procent.

Anvisningen gäller både 1946 och tidigare födda och 1947 och senare födda personer, om inte annat nämns nedan.

Deltidspensionens belopp är hälften av det totala inkomstbortfallet.

ArPL 17 §, FöPL 14 §, SjPL 17 §, KomPL 43 § 1 mom., StaPL 15 § 1 mom.

Stabiliserad inkomst

Lagen om pension för arbetstagare (ArPL) tillämpas på pensioner som börjar 1.1.2007 eller senare. Också den stabiliserade inkomsten för deltidspensionen beräknas enligt bestämmelserna i ArPL när deltidspensionen börjar 1.1.2007 eller senare.

Arbetstagarens stabiliserade inkomst är den inkomst för återstående tid, på vilken invalidpensionen skulle beräknas om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen när deltidspensionen börjar. Inkomsten för återstående tid innehåller inkomsterna enligt arbetspensionslagarna och de inkomster som legat till grund för sociala förmåner (förmånsgrundande inkomster) under de fem år som föregått pensionsfallsåret (granskningstid). I inkomsten för återstående tid beaktas också inkomsten för återstående tid för invalidpension som varit löpande under granskningstiden och inkomstbortfallet vid deltidspension (inkomst av pensionsförhållandet). När pensionsfallet inträffar 31.12. beaktar man vid beräkningen av den stabiliserade inkomsten också förmånsgrundande inkomster och arbetsinkomster under pensionsfallsåret. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift dras av från arbetsinkomsterna.

I den stabiliserade inkomsten beaktas granskningsperiodens alla inkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna, förmånsgrundande inkomster och inkomster för pensionsförhållanden. I fråga om invalidpension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser börjar pensionsförhållandet från pensionsfallsdagen medan pensionsförhållandet för invalidpension som beviljats enligt 2005 års bestämmelser börjar från ingången av pensionsfallsåret. Den inkomst för återstående tid på vilken pensionen har beräknats betraktas som inkomst för pensionsförhållandet. I fråga om deltidspension betraktas inkomstbortfallet som inkomst för pensionsförhållandet.

För dem som är födda 1.1.1953 eller senare beaktas inte inkomstbortfallet i den stabiliserade inkomsten.

Om deltidspension beviljas innan det har gått två år sedan en tidigare beviljad invalidpension upphört, betraktas den tidigare invalidpensionens inkomst för återstående tid som deltidspensionens stabiliserade inkomst. Detta beror på att den stabiliserade inkomsten för deltidspension är den inkomst för återstående tid på vilken arbetstagarens invalidpension skulle beräknas om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt då deltidspensionen börjar.

Partiellt rehabiliteringsstöd under granskningstiden för stabiliserad inkomst för deltidspension

Företagarens flexibla betalning av avgifter

När den stabiliserade inkomsten för deltidspensionen fastställs beaktas inte tillskottsavgifternas inverkan på arbetsinkomsten för det år som föregår den tidpunkt då pensionen börjar. Tillskottsavgift för övriga år beaktas i beräkningen.

För företagare avviker beräkningen av den stabiliserade inkomsten från beräkningen av inkomsten för återstående tid genom att nedsatt arbetsinkomst beaktas i arbetsinkomsten för det år som föregår den tidpunkt då pensionen börjar.

Om deltidspensionens pensionsfall infaller 31.12, beaktas vid beräkningen av den stabiliserade inkomsten hela pensionsfallsårets arbetsinkomster. Under ett sådant år kan företagaren betala flexibla pensionsavgifter, om företagarförsäkringen har fortgått hela året, dvs. 1.1–31.12.

Företagarens befrielse från försäkringsskyldigheten och rätt att inte teckna försäkring

Från och med ingången av år 2002 har företagare inte längre haft möjlighet att bli befriade från försäkringsskyldigheten. Företagaren kunde ansöka om rätt att inte teckna försäkring fram till 31.12.2004 i det fall att han eller hon redan har tjänat in full pension på 60 %.

De inkomster som en företagare har fått från företagarverksamhet medan befrielsen från försäkringsskyldigheten enligt FöPL eller enligt LFöPL eller rätten att inte teckna försäkring är i kraft beaktas inte vid fastställandet av den stabiliserade inkomsten och av inkomsten för deltidsarbetet, om arbetet har fortsatt i samma omfattning som före deltidspensioneringen.

Hur förändringar i deltidsarbetet inverkar beskrivs i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen.

Ändringarna som trädde i kraft 1.1.2007 beskrivs i anvisningen Förutsättningarna för FöPL-försäkring - Befrielse från FöPL-försäkringsskyldigheten och rätt att inte teckna försäkring

Halvering av arbetsinkomsten för företagare som går i deltidspension beskrivs i anvisningen Förutsättningarna för deltidspension.

Närstående- och familjevårdare

Närstående- och familjevårdares vårdarvode är från och med ingången av år 2005 i samma ställning som övriga inkomster från kommunala anställningar.

Vid beviljande av deltidspension beaktas en närståendevårdares och familjevårdares vårdarvode både inom den privata och inom den offentliga sektorn på samma sätt som övriga arbetsinkomster i kommunala anställningar.

Förtroendeuppdrag

När den stabiliserade inkomsten räknas ut, motsvarar arvoden för skötseln av förtroendeuppdrag arbetsinkomsten i ett anställningsförhållande. Om förtroendeuppdraget har försäkrats enligt arbetspensionslagarna, beaktas arvodena för uppdraget som inkomster både i den stabiliserade inkomsten och i deltidsinkomsten.

Enligt tidigare tolkningspraxis inom den privata sektorn jämställdes inte skötsel av ett offentligt, i praktiken närmast kommunalt förtroendeuppdrag, som man enligt lag inte har rätt att avböja, med förvärvsarbete. Om arvoden för sådana förtroendeuppdrag inte har beaktats då deltidspensionen beviljades, beaktas inte arvoden för förtroendeuppdrag inom privata sektorn senare heller vid övervakningen av inkomsterna under en sådan deltidspension. Om personen inleder ett nytt förtroendeuppdrag vid sidan av sin deltidspension och uppdraget har försäkrats enligt arbetspensionslagarna, beaktas uppdraget vid övervakningen av inkomsterna under deltidspensionstiden, fastän det är fråga om ett sådant förtroendeuppdrag som man enligt lag inte kan avsäga sig.

Beräkning av inkomstbortfallet

Inkomstbortfallet är skillnaden mellan den stabiliserade inkomsten och inkomsterna från alla deltidsarbeten och företagarverksamheter vilka försäkrats enligt arbetspensionslagarna. När inkomstbortfallet räknas ut dras inte arbetstagares arbetspensionsförsäkringsavgift av från lönen för deltidsarbetet.

ArPL 17 § 1 mom., FöPL 14 § 1 mom., SjPL 17 § 1 mom., KomPL 43 § 1 mom., StaPL 15 § 1 mom.

I den stabiliserade inkomsten beaktas alla arbetsinkomster, förmånsgrundande inkomster och pensionsförhållanden under granskningstiden (max 60 månader) som försäkrats enligt arbetspensionslagarna. För dem som är födda 1.1.1953 eller senare beaktas inte inkomstbortfallet i den stabiliserade inkomsten.

APL/ArPL-inkomster som understiger gränsbeloppet beaktas inte i den stabiliserade inkomsten, förutsatt att de inte har försäkrats frivilligt. En företagares frivilligt försäkrade FöPL-arbetsinkomst beaktas också när den stabiliserade arbetsinkomsten räknas ut.

Som inkomst för deltidsarbetet beaktas alla inkomster under deltidspensionstiden vilka ska försäkras enligt arbetspensionslagarna. Inkomsten för deltidsarbetet kan också bestå av företagares arbetsinkomst.

Om företagaren halverar sin genomsnittliga arbetsinkomst då han eller hon går i deltidspension, beaktas den halverade FöPL-arbetsinkomsten som inkomst för deltidsarbetet. När en företagare går i deltidspension enligt FöPL ska han eller hon upphöra helt med sin företagarverksamhet eller omedelbart före den tidpunkt då deltidspensionen börjar halvera den genomsnittliga arbetsinkomsten för den fortlöpande företagarverksamhet som fortgått minst fyra månader. Den arbetsinkomst som ska halveras beaktas för fulla kalendermånader för det år då deltidspensionen börjar och för de högst 60 månader som omedelbart föregått det. Flexibel betalning av pensionsavgifter (nedsatt avgift eller tillskottsavgift) beaktas inte.

Beräkningen av företagarens halverade arbetsinkomst avviker från beräkningen av den stabiliserade inkomsten.

Den halverade arbetsinkomsten ska vara minst 5 504,14 euro (2004 års nivå). Den genomsnittliga arbetsinkomsten ska således vara minst 11 008,28 euro (2004 års nivå). Den halverade FöPL-arbetsinkomsten ska tillsammans med de övriga inkomsterna under deltidspensionstiden uppgå till 35–70 % av den stabiliserade inkomsten.

Deltidspensionens belopp

Enligt ArPL 17 § 1 mom. är deltidspensionens belopp 50 procent av skillnaden mellan den stabiliserade inkomsten och inkomsten av deltidsarbete som omfattas av arbetspensionslagarna (inkomstbortfall). En motsvarande bestämmelse finns också i andra pensionslagar.

Deltidspensionens totala belopp är i allmänhet 50 % av skillnaden mellan den stabiliserade inkomstens totala belopp och det totala beloppet av inkomsterna av deltidarbete, dvs. det totala inkomstbortfallet.

Har arbetstagaren samtidigt rätt till deltidspension med stöd av två eller flera arbetspensionslagar, utgör enligt ArPL 17 § 2 mom. deltidspensionen enligt denna lag en lika stor andel som de enligt denna lag försäkrade arbetsinkomsternas andel utgör av de arbetsinkomster som beaktats i den stabiliserade inkomsten och som baserar sig på de arbetspensionslagar med stöd av vilka deltidspension beviljas. En motsvarande bestämmelse finns också i andra pensionslagar.

Den lagspecifika delen av deltidspensionen är således lika stor som de enligt respektive lag försäkrade arbetsinkomsternas andel utgör av de lagspecifika arbetsinkomster som ska beaktas i den stabiliserade inkomsten och som deltidspensionen grundar sig på.

Enligt ArPL 17 §, sådan den lydde t.o.m. 31.12.2011, bestämdes deltidspensionens belopp utgående från ”den stabiliserade inkomsten av heltidsarbete” och ”den stabiliserade inkomsten av dessa arbeten”. I tillämpningspraxis har båda ansetts avse inkomst för återstående tid enligt 76 §.

Deltidspensionens belopp: pensionsrätt enligt ArPL och KomPL

Maximibeloppet

Deltidspensionens belopp kan vara högst 75 % av den fram till pensionsfallsdagen intjänade arbetspensionen från vilken primär förmån har dragits av. Också pension som har tjänats in för förmånsgrundande inkomster beaktas. De förmånsgrundande inkomsterna beaktas endast fram till utgången av det år som föregår pensionsfallsåret, dock så att om pensionsfallet inträffar 31.12 beaktas de förmånsgrundande inkomsterna också för pensionsfallsåret. Om deltidspensionens belopp är högre än 75 % av den intjänade pensionen, beviljas deltidspensionen till maximibeloppet.

ArPL 17 § 3 mom., FöPL 14 § 3 mom., SjPL 17 § 3 mom., KomPL 43 § 4 mom., StaPL 16 § 1 mom.

Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas den pension som tjänats in för försäkrat arbete i ett EU-land, i ett EES-land, i Schweiz eller i ett avtalsland.

Som den pension som ska beaktas vid beräkningen av maximibeloppet kan man använda den pension som arbetstagaren skulle ha tjänat in, om hans arbete i EU-landet, i EES-landet, i Schweiz eller i avtalslandet hade varit arbete försäkrat enligt den finska arbetspensionslagstiftningen. Den teoretiska pensionen enligt arbetspensionslagarna beräknas således utan återstående tid och den används här som pension.

Om det inte finns uppgifter om arbetet utomlands, får sökanden bilaga U, där han meddelar uppgifter om sitt arbete utomlands. Bilaga U finns bl.a. på www.Arbetspension.fi . På basis av uppgifterna i bilaga U ber pensionsanstalten om de utländska försäkringsperioderna via Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden (sökande som är bosatta i Finland).

I de fall där maximigränsen på 75 % uppnås och man t.ex. inte har fått uppgifter om försäkringsperioderna, beviljas deltidspension med ett provisoriskt beslut. Samtidigt sänder pensionsanstalten en begäran om utredning till avtalslandet.

Maximibeloppet 75 % när deltidspensionen beviljas från flera system

Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan arbetspensionslag än ArPL och begränsningen av pensionen till maximibeloppet på 75 % minskar deltidspensionen, görs minskningen i varje lagspecifik del i proportion till de arbetsinkomster per beviljande pensionslag vilka beaktats i den stabiliserade inkomsten.

Sänkt pensionsålder inom den privata sektorn

Från och med 1.1.2005 har sänkt pensionsålder inte kunnat försäkras i grundskyddet, och således tillväxer pensionen så att den motsvarar 65 års ålder. Personen har emellertid rätt att på vissa villkor gå i pension vid den sänkta pensionsåldern. Före år 2005 normerades de intjänade pensionsrätterna för den sänkta pensionsåldern så att det motsvarade 65 års ålder vid beräkningen av gränsen på 75 %.

Registrerade tilläggspensioner

Registrerad tilläggspension beaktas inte vid beräkningen av deltidspensionens maximibelopp.

Pensioner som ska beaktas i maximibeloppet

Den privata sektorns och den offentliga sektorns pensioner beaktas enligt grundskyddet (utan normering).

Beräkning av maximibeloppet på 75 procent

Livslängdskoefficient

Livslängdskoefficienten tillämpas inte på deltidspension. När deltidspension ändras till ålderspension av samma belopp justeras ålderspensionen inte ännu med livslängdskoefficienten. Ålderspensionen justeras med livslängdskoefficienten först när den intjänade ålderspensionen beviljas. Vid beräkningen av deltidspensionens maximibelopp tillämpas livslängdskoefficienten inte på 75-procentsgränsen.

Registrerade tilläggspensioner

Registrerad tilläggspension betalas inte i form av deltidspension. Det registrerade tilläggspensionsskydd som tjänats in fram till övergången till deltidspension omvandlas till ett fribrev. En arbetstagare som går i deltidspension kan under deltidsarbetet fortsätta att omfattas av tilläggsskyddet, och han kan ha rätt att gå i ålderspension vid tilläggsskyddets sänkta pensionsålder.

Ändringar i registrerade tilläggsförmåner 1.1.2005 - Fixering av APL-tilläggsskyddets eurobelopp per 31.12.2004 och beräkning av fixerat belopp i olika situationer

Omräkning av pensionsbeloppet

Inkomstgränser

Inkomsterna för deltidsarbetet ska under hela deltidspensionstiden falla inom ramen för de fastställda inkomstgränserna på 35–70 procent. Denna inkomstgräns är ovillkorlig. Om inkomsterna för deltidsarbetet inte hålls inom dessa gränser, dras deltidspensionen in. Dessa situationer beskrivs närmare i anvisningen Justering av deltidspensionens belopp, avbrytande och indragning av deltidspensionen .

När man undersöker vilken inverkan förändringen i inkomsterna har på pensionsbeloppet, jämförs de förändrade inkomsterna med den deltidslön som användes då pensionen började eller vid en senare tidpunkt där inkomsterna förändrades. Denna lön uppräknas före jämförelsen med lönekoefficienten till nivån för granskningstidpunkten.

Om förändringen är minst 15 %, omräknas deltidspensionens belopp. Om förändringen är under 15 %, räknas pensionen inte ut på nytt. Enligt tillämpningspraxis 1.1.2012 justerades deltidspensionens belopp, om förändringen var minst 10 %.

Deltidspensionen omräknas enligt nivån för den månad som följer efter den månad då inkomsterna förändrades, och den ändrade pensionen börjar från ingången av samma månad. Om inkomsterna har förändrats den första dagen i månaden, betalas dock pensionen omräknad redan från den månadens första dag.

75-procentsgränsen

Deltidspensionens maximibelopp har beräknats i det skede då deltidspensionen beräknades första gången. 75-procentsgränsen räknas inte mera på nytt då pensionsbeloppet justeras, utan den uppräknas med lönekoefficienten. Eftersom en ny maximigräns inte längre räknas ut, påverkar inte inkomsterna under deltidspensionstiden på 75-procentsgränsen. När deltidspension beviljas på tidigare grunder, uppräknas också 75-procentsgränsen med arbetspensionsindex.

Maximibeloppet omräknas endast i det fall att personen beviljas ny ersättning för olycksfall, trafikskada eller skada i militärtjänst (primär förmån) eller om ersättningens belopp förändras. Om ersättningen helt eller delvis baserar sig på inkomsten för deltidsarbetet, avdras inte de primära förmånerna till denna del.

Om pensionsfallet för deltidspensionen har inträffat före år 2006, tillämpas 2004 års samordningsbestämmelser, när deltidspensionens maximibelopp räknas ut på nytt. Då justeras samordningsgrunden, den pension som tjänats in fram till deltidspensionens början samt den löpande pensionen till nivån för år 2004 med det index som motsvarar pensionstagarens ålder och sedan vidare med arbetspensionsindex till beräkningsårets nivå. Därefter görs en normal samordning till 60 % enligt 2004 års bestämmelser, och en ny 75-procentsgräns räknas ut på den resterande arbetspensionen. Den löpande deltidspensionen jämförs med den nya 75-procentsgränsen. Om den löpande pensionen överstiger den nya 75-procentsgränsen, betalas pensionen endast ut till ett belopp som motsvarar det nya gränsbeloppet.

Samordningen enligt 2004 års bestämmelser beskrivs närmare i anvisningarna om samordning, anvisningen Samordning enligt 2004 års bestämmelser medan avdrag av primära förmåner från pension beskrivs i anvisningen Avdrag av primära förmåner från pension . .

Indexjusteringar

Med lönekoefficienten justeras

  • den stabiliserade inkomsten
  • årsinkomsterna
  • inkomstbortfallet

Deltidspensionen justeras med arbetspensionsindex. Till följd av skillnaden mellan lönekoefficienten och arbetspensionsindex är deltidspensionens belopp efter indexhöjningen inte längre 50 % av inkomstbortfallet.

Arbetspensionernas indexskydd - Justering av pensioner och pensionsgrundande inkomster

Ny pension som tjänas in för deltidspensionstiden

Deltidspensionstagare som är födda före år 1953 tjänar in pension både för deltidsarbetet och för inkomstbortfallet.

Pensionstillväxten för deltidsarbete och inkomstbortfall för 1946 och tidigare födda personer

Pensionen tillväxer för deltidsarbete med 1,5 % per år. Från ingången av det kalenderår då personen fyller 60 år tillväxer pensionen med 2,5 % per år fram till 65 års ålder. För inkomstbortfallet tillväxer pensionen med 1,5 % per år fram till 65 års ålder. Pensionsanstalterna kan använda antingen pensionsberäkning per anställningsförhållande (pensionen tillväxer fram till födelsedagen) eller årsberäkning (pensionen tillväxer fram till utgången av födelsedagsmånaden).

Om arbetet fortsätter efter 65 års ålder, ändras pensionen till en lika stor ålderspension vid 65 års ålder. För försäkrat arbete tillväxer pensionen från ingången av månaden närmast efter 65-årsdagen med 1,5 % av årsinkomsten eller av FöPL-arbetsinkomsten fram till 68 års ålder. När deltidspensionen har ändrats till ålderspension, tillväxer pensionen inte längre för inkomstbortfallet.

Arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift tas ut för arbetsinkomsterna fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år.

Under perioden med deltidspension som ändrats till ålderspension är försäkringen för företagare frivillig efter fyllda 65 år.

SjPL

Pensionen tillväxer för deltidsarbetet med 2 % per år av årsinkomsten till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 65 år.

Om arbetstagarens SjPL-tjänstgöring upphör före ålderspensions- eller invalidpensionsfallet, tillväxer emellertid pensionen för deltidsarbetet per år med 1,9 % för tiden före 63 års ålder.

För inkomstbortfallet tillväxer pensionen med 1,5 % per år fram till 65 års ålder.

Om arbetet fortsätter efter 65 års ålder, ändras pensionen till en lika stor ålderspension vid 65 års ålder. För försäkrat arbete tillväxer pensionen från ingången av månaden närmast efter 65-årsdagen med 1,6 % per år på basis av årsinkomsten. Inkomstbortfallet är inte pensionsgrundande. Denna pensionsdel beviljas och utbetalas på ansökan när tjänstgöringen har upphört.

Offentliga sektorn

KomPL

Enligt lagen om kommunala pensioner tjänar de som är födda år 1946 eller tidigare in pension för inkomstbortfallet enligt samma intjäningsprocent som för arbete, dvs. med 2 % per år fram till utgången av den månad då de fyller 63 å. Efter 63 års ålder tillväxer pensionen för inkomstbortfallet med 2 % per år och på basis av arbetsinkomsterna med 4,5 % per år.

StaPL och KyPL

För arbete som utförs vid sidan av deltidspensionen tillväxer pensionen på följande sätt:

  • för gamla förmånstagare med 2,0 % per år fram till 63 års ålder och med 4,5 % till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år
  • för nya förmånstagare med 1,9 % per år fram till 63 års ålder och med 4,5 % till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år.

Pensionen tillväxer för inkomstbortfallet på följande sätt:

  • för gamla förmånstagare med 2,0 % per år till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år
  • för nya förmånstagare med 1,5 % till utgången av den månad under vilken personen fyller 59 år och efter det med 2,5 % till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år.

Pensionstillväxten för deltidsarbete och inkomstbortfall för personer födda 1947 och senare

För personer i 58–62 års ålder tillväxer pensionen för deltidsarbetet med 1,9 % per år, och från ingången av månaden närmast efter 63-årsdagen fram till slutet av den månad då personen fyller 68 år med 4,5 % per år av årsinkomsterna eller av den fastställda FöPL-arbetsinkomsten för deltidsarbetet.

För arbetstagarens arbete tas arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter ut till utgången av den månad då arbetstagaren fyller 68 år.

För inkomstbortfallet tillväxer ålderspensionen med 0,75 % per år till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år.

Om deltidspensionstagaren beviljas invalidpension eller arbetslöshetspension, uträknas pensionen med beaktande av att intjäningsprocenten för inkomstbortfallet under deltidspensionstiden är 1,5 % per år. Om det har funnits flera deltidspensionsperioder, är pensionstillväxten för varje period 1,5 % per år.

De som är födda 1953 eller senare tjänar inte in någon pension för inkomstbortfallet.

SjPL

När arbetstagaren går i ålders- eller i invalidpension från en anställning som omfattas av SjPL tillväxer pensionen på följande sätt:

För deltidsarbetet tillväxer pensionen i åldern 58–62 år med 2 % per år och från ingången av månaden närmast efter 63-årsdagen med 4,5 % per år av årsinkomsterna.

För inkomstbortfallet tillväxer ålderspensionen med 0,75 % per år av årsinkomsterna fram till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år.

Om deltidspensionstagaren blir beviljad invalidpension, beräknas pensionen med beaktande av att pensionstillväxten för inkomstbortfallet under deltidspensionstiden är 1,6 % per år.

När arbetstagaren går i ålders- eller invalidpension från en anställning som omfattas av en annan arbetspensionslag än SjPL, tillväxer pensionen på följande sätt:

  • Pensionen för deltidsarbetet tillväxer i åldern 58–62 år med 1,9 % per år av årsinkomsterna.
  • För inkomstbortfallet tillväxer ålderspensionen med 0,75 % per år av årsinkomsterna.
  • Om deltidspensionstagaren blir beviljad invalidpension, beräknas pensionen med beaktande av att pensionstillväxten för inkomstbortfallet under deltidspensionstiden är 1,5 % per år.

De som är födda 1953 eller senare tjänar inte in någon pension för inkomstbortfallet.

Offentliga sektorn

KomPL

Den offentliga sektorns pensionsbestämmelser om pensionstillväxten för deltidsarbete och inkomstbortfallet motsvarar pensionsbestämmelserna för den privata sektorn, med undantag av:

  • För arbetstagare som är födda före år 1950 tillväxer pensionen för deltidsarbetet med 2,0 % per år fram till utgången av den kalendermånad under vilken förmånstagaren fyller 63 år.
  • För 1947 – 1951 födda arbetstagare, vars deltidspension börjar första gången efter 60 års ålder, tillväxer ålderspensionen för deltidspensionstiden med 1,0 % per år.

StaPL och KyPL

För arbete som utförs vid sidan av deltidspensionen tillväxer pensionen på följande sätt:

  • för gamla före 1950 födda förmånstagare med 2,0 per år fram till 63 års ålder och med 4,5 % per år till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år
  • för gamla 1.1.1950 och senare födda förmånstagare och för alla nya förmånstagare med 1,9 % per år till 63 års ålder och med 4,5 % per år till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år.

Pensionen tillväxer för inkomstbortfallet på följande sätt:

  • med 0,75 % per år eller
  • för år 1947 - 1951 födda arbetstagare, vars deltidspension börjar första gången efter 60 års ålder, tillväxer ålderspensionen med 1,0 % per år för deltidspensionstiden.

De som är födda 1953 och senare tjänar inte in någon pension för inkomstbortfallet.

Deltidspension beviljas på nytt Publ.tid: 15.03.2013 Giltighetstid: 01.01.2012 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 01.01.2012 - tills vidare
Ersätter anvisning Deltidspension beviljas på nytt
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

deltidspensionens belopp justeras, om inkomsterna av deltidsarbetet har förändrats med minst 15 %

Om deltidspensionen har dragits in eller avbrutits och arbetstagaren uppfyller villkoren för att få deltidspension, har han eller hon rätt att få deltidspension på nytt.

ArPL 22 § , FöPL 19 § , SjPL 22 § , StaPL 21 §, KomPL 15 §

Pensionen har varit indragen i högst sex månader

Om deltidspensionen har varit indragen i högst sex månader, beviljas deltidspensionen på tidigare grunder.

När deltidspension beviljas på tidigare grunder innebär det att man inte på nytt undersöker om villkoret om en lång yrkesbana (villkoret 5/15 år) och heltidsarbete (villkoret 12/18 + 6 månader) uppfylls. Den stabiliserade inkomsten är densamma som då deltidspension beviljades första gången.

Inkomstbortfallet och pensionens belopp uträknas på nytt, om arbetsinkomsterna för deltidsarbetet har förändrats minst 15 %. Pensionen för inkomstbortfallet tillväxer på basis av det ursprungliga inkomstbortfallet.

Deltidspension som varit indragen i högst sex månader kan, när villkoren uppfylls, betalas ut på nytt utan ny ansökan om deltidspension.

Pensionen har varit indragen över sex månader

Om deltidspensionen har varit indragen över sex månader, beviljas deltidspensionen på nya grunder. Om villkoren för att få deltidspension uppfylls på nytt först efter att det har gått mer än sex månader sedan den tidigare deltidspensionen upphörde, kan deltidspension beviljas när alla villkor för pensionen uppfylls.

När deltidspension beviljas på nya grunder, fastställs den stabiliserade inkomsten och pensionens maximibelopp på nytt. Då räknar man ut inkomstbortfallet och deltidspensionens belopp på nytt.

Ansökan om deltidspension Publ.tid: 20.03.2013 Giltighetstid: 11.01.2012 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 11.01.2012 - tills vidare
Ersätter anvisning Ansökan om deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • anvisningen om ansökan om deltidspension har kompletterats
  • lagrummen har uppdaterats

Man ansöker om deltidspension på blanketten "Ansökan om deltidspension enligt arbetspensionslagarna" (ETK 2168r), som kan skrivas ut bl.a. från Arbetspension.fi .

ArPL 101 §, FöPL 91 §

Deltidspension ska helst sökas tidigast två månader före övergången till deltidsarbete och tidigast två månader innan åldersgränsen för deltidspension uppnås. Det är dock skäl att lämna in ansökan först när sökanden har avtalat om övergången till deltidsarbete med arbetsgivaren eller beslutat hur han eller hon ska dra ner på sin företagarverksamhet. Eftersom deltidspension inom den privata sektorn inte kan beviljas retroaktivt, ska ansökan dock göras senast under den månad som närmast föregår den då sökanden har planerats att gå i deltidspension.

På sökandens begäran kan pensionsanstalten ge en förhandsuträkning av pensionsbeloppet före ansökan om deltidspension.

Ansökan om deltidspension från olika pensionssystem samtidigt görs med samma ansökningsblankett.

Deltidspension som söks från flera pensionssystem kan inte börja vid olika tidpunkter. Om det sker förändringar i deltidsarbetet efter det att deltidspensionen har börjat, justeras deltidspensionens belopp. I sådana fall undersöker pensionsanstalten om personen fortfarande har rätt till deltidspension.

Justering av deltidspensionens belopp när pensionstagaren får rätt till deltidspension enligt en annan arbetspensionslag

Ansökan från ett pensionssystem

Deltidspension som beviljas från ett enda pensionssystem utgör VILMA-pension, om pensionssökandens arbete omfattas av både den privata och den offentliga sektorns pensionssystem eller av flera pensionssystem inom den offentliga sektorn, som omfattas av VILMA-förfarandet.

ArPL 106 § , ArPL 107 §, KomPL 104 §

Ansökan från flera pensionssystem

Om personen ansöker om deltidspensioner från flera olika pensionssystem, vilka börjar vid samma tidpunkt, förmedlar den anstalt som tagit emot pensionsansökan ansökan till den pensionsanstalt som försäkrat personens huvudsakliga arbete. Den distribuerar i sin tur ansökan till den följande anstalten. Situationer där deltidspensionen betalas från flera pensionssystem omfattas inte av VILMA-förfarandet.

När den offentliga sektorn avslår ansökan distribuerar den ansökan till den privata sektorn, om det finns ArPL-inkomster i registret. På motsvarande sätt distribueras ansökan från den privata sektorn till den offentliga sektorn.

ArPL 107 §, ArPL 107 a §, KomPL 104 §

Uppgifter av arbetstagaren och av arbetsgivaren

Den sökande lämnar de nödvändiga uppgifterna för avgörande av pensionsärendet i pensionsansökan eller i dess bilagor. Sådana uppgifter är när deltidsarbetet börjar, lönen för deltidsarbetet och arbetstiden. Pensionsanstalten kan be om tilläggsuppgifter av sökanden, av arbetsgivaren eller av en annan pensionsanstalt.

Inom den privata sektorn ber den pensionsanstalt som behandlar ansökan alltid om uppgifter om inkomsterna och om arbetstiden av arbetsgivaren, om deltidsarbetet har pensionsförsäkrats i samma pensionsanstalt. Om deltidsarbetet är försäkrat i någon annan pensionsanstalt, ber den pensionsanstalt som behandlar ansökan om uppgifterna av arbetsgivaren via den pensionsanstalt som sköter försäkringen. Då man ansöker om pension från den offentliga sektorn finns de av arbetsgivaren bekräftade uppgifterna ofta redan som bilaga till ansökan.

Om den som ansöker om deltidspension har arbetat både inom den privata och inom den offentliga sektorn, ska varje pensionsanstalt reda ut arbetet och den intjänade pensionen och begära uppgifter från de andra pensionsanstalterna.

På pensionsansökningsblanketten frågas efter uppgifter endast om den senaste anställningen.

Uppgifter av företagaren

Företagaren ska förete utredning om att företagarverksamheten minskat eller upphört, om han ansöker om deltidspension på basis av företagarverksamheten. Företagaren måste ge pensionsanstalten en utredning över att hans arbetsinsats har förändrats på det sätt som krävs för beviljande av deltidspension, så att ansökan om deltidspension kan avgöras.

Som bevis på att företagarverksamheten upphört krävs i allmänhet köpe- eller gåvobrev eller hyresavtal.

Som utredning över att arbetet minskats kan man använda till exempel sänkt omsättning eller anställning av en ny arbetstagare istället för företagaren. Om den nya arbetstagaren är en familjemedlem, ska hans eller hennes arbetsinkomst höjas i motsvarande grad som arbetsinkomsten för den företagare som gick i deltidspension har sänkts. För att en familjemedlem som redan tidigare har deltagit i företagsverksamheten ska kunna anses ersätta den minskade arbetsinsatsen hos den företagare som gick i deltidspension, ska en tillförlitlig utredning lämnas in, till exempel över en motsvarande minskning i förvärvsarbetet utanför företaget eller i fråga om studerande en utredning över avslutade studier.

Av en företagare som ansöker om deltidspension begärs vid behov en utredning över minskningen av företagarverksamheten på blankett YT, som kan skrivas ut t.ex. från Arbetspension.fi.

Uppgifter av lantbruksföretagaren

Lantbruksföretagaren ska som utredning över minskningen av arbetet visa att han eller hon till exempel

  • minskar produktionen till hälften
  • avstår från boskap
  • säljer, arrenderar ut eller lägger i träda en del av åkrarna
  • överför hälften av arbetet på gården till sitt barn som bor och arbetar på gården och för vilken man kan fastställa LFöPL-försäkring
  • slutar arbeta som arbetstagare och fortsätter på gården (lantbruk som binäring)
  • slutar helt med lantbruket och fortsätter anställningen
  • anställer en ny arbetstagare till företaget.

LPA begär uppgifterna på blankett TM.

Ändringar i företagarförsäkringen

Företagarförsäkringen avslutas om företagaren går i deltidspension så att till exempel ArPL-anställningen fortsätter och företagarverksamheten avslutas helt. Ett beslut ges om att försäkringen avslutas. I dessa fall räcker det med ansökan om deltidspension, för att företagarförsäkringen ska kunna avslutas.

När företagaren minskar sin företagarverksamhet till hälften delas företagarens försäkring upp i två perioder. Den nya perioden början från den dag som följer på pensionsfallet. Denna period behöver inte fortgå minst fyra månader för att vara verksamhet som ska försäkras enligt FöPL.

FöPL/LFöPL-försäkringen fortgår utan avbrott, om företagarverksamheten fortsätter som förut under deltidspensionen.

Utredningar över arbete utomlands

Om den som ansöker om deltidspension också har arbetat i ett annat EU-land, i ett EES-land, i Schweiz eller i ett avtalsland (land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet) så att arbetet omfattas av försäkringen i arbetslandet, kan han eller hon inte ansöka om pension från utlandet i samband med den finska deltidspensionen. En pension som beviljats från utlandet hindrar i regel beviljande av deltidspension i Finland.

Sökanden ska dock på ansökningsbilagan för utlandsarbete (bilaga U) ange uppgifter om arbetet utomlands. Bilaga U kan skrivas ut bl.a. från Arbetspension.fi. Uppgifterna kan behövas då man granskar om villkoret gällande lång yrkesbana uppfylls och vid beräkningen av pensionens maximibelopp. Pensionsanstalten ber via Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden om sysselsättningsperioderna från det andra EU-landet (intyg över försäkringsperioder).

EU-pension – Ansökan om EU-pension och behandling , punkten deltidspension

Avgörande av ansökan om deltidspension Publ.tid: 20.03.2013 Giltighetstid: 11.01.2012 - tills vidare

Mer info Öppna anvisningen på hela skärmen
Giltighetstid 11.01.2012 - tills vidare
Ersätter anvisning Avgörande av ansökan om deltidspension
Ingår i anvisningarna Deltidspension
Innehållsförteckning Öppna
Länkar Öppna

Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:

  • i fall med samtidigt arbete inom privata sektorn sker VILMA-slutledningen utgående från arbetsinkomsterna, inte längre enligt lagarnas prioritetsordning.
  • fr.o.m. 1.1.2007 är det en förutsättning för ArPL-deltidspension att ArPL-arbetet har minskat, om personen har rätt till deltidspension enligt en arbetspensionslag för den offentliga sektorn

Ansökan avgörs av den pensionsanstalt som ordnat pensionsskyddet för den anställning eller företagarverksamhet från vilken arbetstagaren eller företagaren går i deltidspension.

Om en arbetstagare går i deltidspension från flera anställningar eller företagarverksamheter som försäkrats i en pensionsanstalt inom den privata sektorn enligt olika pensionslagar, är den behöriga pensionsanstalten den där arbetstagaren har haft det största beloppet arbetsinkomster försäkrade under de två sista kalenderåren omedelbart före det år då han eller hon går i deltidspension.

ArPL 107 a §, Statsrådets förordning om behörig pensionsanstalt

Pensionsanstalt som avgör ansökan om deltidspension

Samtidig verksamhet inom den privata och den offentliga sektorn

Om sökanden bedriver samtidig verksamhet inom både den privata och den offentliga sektorn, granskas rätten till pension separat vid anstalterna i de bägge systemen. Det är inte fråga om en VILMA-situation, och därför fördelas pensionsansökan på bägge systemen. Detsamma gäller situationer där pension beviljas från flera pensionssystem inom den offentliga sektorn på basis av samtidigt arbete.

Om sökanden har rätt till deltidspension från den privata sektorn, men inte från den offentliga sektorn och deltidsarbetet är arbete inom den offentliga sektorn, ber den privata sektorns pensionsanstalt den offentliga sektorn om ett utlåtande om den intjänade pensionen, den stabiliserade inkomsten och lönebeloppet. Det är då fråga om en VILMA-situation.

KomPL 106 §, StaPL 112 §

Pension från olika system vid olika tidpunkt

Deltidspension kan inte beviljas från flera olika pensionssystem vid olika tidpunkt. Om det sker förändringar i deltidsarbetet, justeras deltidspensionens belopp. I sådana fall ska pensionsanstalten undersöka om personen fortfarande har rätt till deltidspension.

Justering av deltidspensionens belopp när pensionstagaren får rätt till deltidspension enligt en annan arbetspensionslag