   |
 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beräkning av engångsbetalningsbelopp Publ.tid: 09.03.2010 Giltighetstid: 19.02.2010 - tills vidare
Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:
Engångsbelopp uträknas enligt de koefficienter för engångsbelopp som har fastställts av social- och hälsovårdsministeriet. Vid engångsbetalning är det fråga om ett sätt att betala ut pension, och därför bestämmer tidpunkten för engångsutbetalningen gränsen för engångsbeloppet. Koefficienter för engångsbeloppEngångsbelopp räknas ut genom att multiplicera den årliga pensionen med en koefficient som motsvarar pensionstagarens ålder. Kvinnor och män har samma koefficienter. Engångsbetalningskoefficienterna har fastställts genom att beakta pensionstagarens genomsnittliga förväntade livslängd vid tidpunkten för engångsbetalningen. Enligt de bestämmelser som gällde till utgången av år 2004 kunde invalidpension som beviljats som fribrev betalas ut som ett engångsbelopp. När invalidpensionen betalades som ett engångsbelopp, betalade man inte samtidigt ut den ålderspension som beviljades efter invalidpensionen som ett engångsbelopp. Enligt den tidigare anvisningen tillämpades 2004 års koefficienter på pensioner som betalades som engångsbelopp. Slutåldern för den återstående tiden i invalidpensioner, som fastställts enligt 2004 och 2005 års bestämmelser, skiljer sig från varandra, vilket leder till att engångsbeloppen av invalidpensioner som fastställts enligt de olika bestämmelserna skiljer sig från varandra. Engångsbetalningskoefficienterna ger dock nästan samma slutresultat, oberoende av om betalningstiden för en invalidpension eller ett rehabiliteringsstöd förkortas från 63 eller 65 års ålder. De nya engångsbetalningskoefficienterna som trädde i kraft 1.1.2010 tillämpas därför, oavsett pensionsfall, också på pensioner som fastställts enligt 2004 års bestämmelser, när engångsbelopp betalas ut 1.1.2010 eller senare. Men fortfarande kan man inte i fråga om en invalidpension enligt 2004 års bestämmelser som betalas som ett engångsbelopp, samtidigt betala den ålderspension som beviljas efter invalidpensionen som ett engångsbelopp på samma sätt som i fråga om invalidpensioner enligt 2005 års bestämmelser (se närmare senare nedan). Engångsbetalningskoefficienter i tabellform . Koefficienter för engångsutbetalning av ålders- och efterlevandepension på månadsnivå(tabell 1) Koefficienterna i tabell 1 används både vid uträkningen av engångsutbetalning av ålderspension och uträkning av engångsutbetalning av efterlevandepension i anslutning till familjepension. Koefficienter för engångsutbetalning av invalidpension och framtida ålderspension på månadsnivå(tabell 2) I tabell 2 anges koefficienterna för engångsutbetalning av invalidpension och framtida ålderspension som betalas i samband med invalidpensionen. Koefficienter för engångsutbetalning av invalidpension på månadsnivå(tabell 3) I tabell 3 anges endast koefficienterna för engångsutbetalning av invalidpension. Dessa koefficienter behövs när rehabiliteringsstöd betalas som engångsbelopp. Slutåldern för invalidpension är 63 år. Koefficienterna har varit oförändrade och gällt sedan 1.1.2005. Koefficienter för betalning av barnpension som engångsbelopp(tabell 4) Koefficienterna för engångsutbetalning av barnpension i anslutning till familjepension har inte ändrats utan har varit oförändrade sedan 1.1.2007. Koefficienterna finns i tabell 4. ÅlderNär ett engångsbelopp räknas ut räknas pensionstagarens ålder med en månads noggrannhet vid tidpunkten för engångsutbetalningen. De dagar som överstiger hela månader beaktas inte. Personer som är födda den 1 dagen i en månadEn pensionstagares ålder räknas dock så att den som är född den 1 dagen i en månad har samma ålder som alla andra som är födda under samma månad. Om en person till exempel är född 1.6.1962 och engångsbelopp betalas ut 1.4.2005, är pensionstagarens ålder 42 år och 9 månader. Årlig pensionEn årlig pension motsvarar den månatliga pensionen vid betalningstidpunkten, multiplicerad med talet 12. Den årliga pension som utgör grund för utbetalning av familjepension som engångsbelopp uträknas separat för varje förmånstagare. Tidpunkt för uträkning av engångsbeloppEngångsbelopp uträknas i allmänhet för tiden efter beslut om engångsutbetalning. Pension som beviljas retroaktivt betalas normalt, d.v.s. som månatlig pension. Familjepension som engångsbelopp betalas till alla förmånstagare som är berättigade till engångsutbetalning med verkan från samma tidpunkt. Om en pension betalas som engångsbelopp, har pensionstagaren på basis av samma pensionsfall inte längre rätt till pension utifrån de anställningar som engångsbeloppet baserade sig på. Därför borde pensionsanstalten inte betala ut en pension som engångsbelopp innan det är sannolikt att pensionen inte längre ändras. Sådana situationer förekommer bland annat i fråga om familjepensioner. Närmare uppgifter finns i anvisningssamlingen Familjepension. Avdrag av primär förmån och minskning av efterlevandepensionEn ålders-, invalid- och familjepension kan betalas som engångsbelopp, om pensionsbeloppet före avdrag av en primär förmån understiger gränsbeloppen i ArPL 114 § 1 och 2 mom. Från pensionen ska dock avdras en eventuell primär förmån innan pensionsbeloppet ändras till engångsbelopp. Om ny pension beviljas på nya grunder efter en pension som betalats som engångsbelopp och en primär förmån ska avdras också från den nya pensionen, avdras endast den del av den primära förmånen från den nya pensionen som inte redan har avdragits från den engångsutbetalda pensionen. Men om pensionsanstalten inte har uppgift om den primära förmån som avdragits från den engångsbetalade pensionen, kan den primära förmånen avdras i sin helhet från den pension som beviljats på nya grunder. När en pension betalas som engångsbelopp är det inte fråga om en sådan förändring i förmånsbeloppet som avses i ArPL 94 §, utan om en ändring av sättet att betala ut en förmån till oförändrat värde. När ett pensionsbelopp justeras med anledning av en förändring i en primär förmån, ska den pension som engångsbeloppet har grundat sig på beaktas som månatlig pension till det belopp som den borde beaktas när den primära förmånen avdras. Motsvarande princip ska också tillämpas när grunden för minskning av en efterlevandepension fastställs. Minskningsgrunden fastställs utgående från det sammanlagda beloppet av förmånslåtarens arbetspensioner. Då beaktas också förmånslåtarens pension, som engångsutbetalningen baserat sig på, till sitt månatliga belopp. Om en efterlevande make däremot redan har fått sin egen pension som engångsbelopp, anses det inte att han eller hon vid minskningen av efterlevandepensionen får sådan pension. Eftersom man vid minskningen av efterlevandepensionen endast beaktar löpande pension som den pensionerade efterlevande makens egen pension, beaktas inte heller ny pension som tjänats in vid sidan av en engångsbetalad pension vid minskningen av efterlevandepensionen. Den nya pension som den efterlevande maken har tjänat in vid sidan av sin engångsbetalade pension beaktas inte som kalkylerad pension när efterlevandepensionen fastställs, och den beaktas inte heller med minskande effekt på efterlevandepensionen när den nya pensionen i sinom tid beviljas som ålderspension. När pensionsanstalten räknar ut en familjepension, ska den meddela övriga anstalter, som handlägger pensionsansökan, också de familjepensioner som med hänsyn till beloppet kunde betalas som engångsbelopp. De beaktas vid minskningen av den primära pensionen. ÅlderspensionEngångsbeloppet av en ålderspension räknas ut genom att den årliga pensionen multipliceras med en koefficient som motsvarar pensionstagarens ålder vid tidpunkten för engångsutbetalningen (tabell 1). Kvinnor och män har samma koefficienter. Exempel 1En arbetstagare som är född 8.7.1941 beviljas ålderspension på 8,71 euro/mån. Pensionen betalas ut som engångsbelopp räknad från 1.10.2005. Pensionstagarens ålder 1.10.2005 är 64 år och 2 mån; koefficienten är 15,68. Den årliga pensionen är 12 x 8,71 = 104,52 euro. Engångsbeloppet är 15,68 x 104,52 = 1 638,87 euro. Förtida ålderspensionKoefficienterna för ålderspension används också vid uträkningen av förtida ålderspension. Förtida ålderspension kan betalas som engångsbelopp, om pensionsbeloppet efter förtidsminskning och före avdrag av en primär förmån stannar under gränsbeloppet för engångsutbetalning. InvalidpensionEngångsbeloppet av en invalidpension enligt 2005 års bestämmelser räknas ut genom att multiplicera den årliga pensionen med en koefficient som motsvarar pensionstagarens ålder vid tidpunkten för engångsutbetalningen. Samtidigt betalas framtida ålderspension. I så fall väljs engångsbetalningskoefficienten från tabell 2. Om en invalidpension, som beviljats tills vidare enligt 2004 års bestämmelser, betalas som ett engångsbelopp, räknas engångsbeloppet endast för invalidpensionen, och den ålderspension som beviljas efter invalidpensionen betalas inte samtidigt ut som ett engångsbelopp. Detta beror på att endast fribrev kan betalas som ett engångsbelopp enligt 2004 års bestämmelser och ålderspension kan inte beviljas på tidigare grunder efter fribrevet. Den ålderspension som beviljas efter invalidpension som beviljats i form av fribrev enligt 2004 års bestämmelser, räknas alltid på nya grunder (se närmare anvisningen Efter engångsbetalning). Om en invalidpension som beviljats tills vidare enligt 2004 års bestämmelser betalas som ett engångsbelopp efter det att pensionstagaren har fyllt 63 år, bestäms engångsbetalningskoefficienten på samma sätt som i fråga om rehabiliteringsstöd. Då räknar man först ut den tid som återstår från engångsbetalningstidpunkten till 65-årsdagen. Denna tid dras av från åldern 63 år, då den koefficient som ska tillämpas fås ur tabell 3. RehabiliteringsstödSom koefficient för engångsutbetalning av rehabiliteringsstöd används koefficienten för den ålder som fås när man från 63 år subtraherar den tid för vilken pensionen skall betalas som ett engångs belopp (tiden efter beslutet om engångsutbetalning av pensionen). Eftersom ålderspension inte betalas samtidigt med engångsbeloppet av rehabiliteringsstöd, används koefficienterna i tabell 3. När man räknar ut engångsbeloppet av rehabiliteringsstöd som beviljats enligt 2004 års bestämmelser, utgår man också från ovan nämnda ålder 63 år. Om pensionsanstalten kommer att betala ut rehabiliteringsstöd som engångsbelopp och stödtagaren redan har fyllt 63 år, räknar man först ut den tid för vilken engångsbeloppet ska betalas. Denna tid dras av från åldern 63 år, då den koefficient som ska tillämpas fås ur tabell 3. EngångsförhöjningFrån ingången av år 2010 höjs pensionerna för dem som blivit arbetsoförmögna vid unga år med en åldersrelaterad koefficient. Förhöjningen kan fås tidigast vid 24 års ålder, och den beviljas inte längre om pensionen börjar efter det år då en person har fyllt 50 år. Engångsförhöjningen bestäms enligt pensionstagarens ålder den 1 januari under förhöjningsåret. Om pensionsanstalten betalar ut en tills vidare beviljad invalidpension som engångsbelopp och samtidigt också ålderspension efter invalidpensionen, läggs det inte någon engångsförhöjning till den invalidpension som betalas på detta sätt. En engångsförhöjning kan ingå i den pension som ska betalas som ett engångsbelopp, om pensionen först har betalats tills vidare under fem hela kalenderår. Exempel 2En arbetstagare som är född 6.6.1960 och har blivit arbetsoförmögen 11.1.2006 har beviljats pension tills vidare till beloppet 10 euro/mån. (120 euro/år) från och med 1.1.2007. Pensionen utbetalas som engångsbelopp från 1.1.2007. Eftersom personen har blivit arbetsoförmögen år 2006 och har beviljats invalidpension tills vidare, betalas samtidigt också ålderspensionen som engångsbelopp. Som koefficient för engångsbeloppet används den koefficient för invalid- och ålderspension som anges i tabell 2, motsvarande pensionstagarens ålder vid engångsutbetalningen. Invalidpensionen uppräknas inte med en engångsförhöjning, eftersom både invalidpensionen och ålderspensionen betalas till personen som engångsbelopp. Pensionstagarens ålder 1.1.2007 är 46 år och 6 mån; koefficienten är 20,90 (tabell 2). Engångsbeloppet är 20,90 x 120 euro = 2 508,00 euro. Exempel 3En arbetstagare som är född 6.6.1960 och har blivit arbetsoförmögen 11.1.2006 har beviljats rehabiliteringsstöd på 5 euro/mån. (60 euro/år) för två år. 63 år - 2 år = 61 år, koefficient 1,90 (tabell 3) 1,90 x 60 euro = 114,00 euro Ålderspension beviljas inte samtidigt, eftersom personen inte har beviljats invalidpension tills vidare. Pensionen uppräknas inte heller med någon engångsförhöjning. Pension med barntilläggEn pension uppräknas enligt APL med barntillägg, om en pensionstagare som är född före 1.1.1939 eller dennas make eller maka har ett sådant barn under 18 år som skulle ha rätt till familjepension efter pensionstagaren. Enligt FöPL har en pensionstagare på motsvarande sätt rätt till barntillägg i pensionen, om han eller hon är född före 1.1.1947. Enligt ikraftträdandebestämmelserna för 2005 års ändringar av APL och FöPL har arbetstagare som är födda före 1.1.1939 och företagare som är födda före 1.1.1947 fortfarande rätt till barntillägg enligt de bestämmelser som gällde när lagarna trädde i kraft. Vid ålders- eller invalidpension med barntillägg uträknas engångsbeloppet separat både för pensionen utan barntillägg och för barntillägget. Om det finns fler än två barn som är berättigade till barntillägg, beaktas de två yngsta vid uträkningen av engångsbeloppet. Grunden för engångsutbetalning till en pensionstagare är den årliga pensionen utan barntillägg efter avdrag av en primär förmån. Den återstående pensionsdelen utgör barntillägg. En engångsutbetalning av barntillägg grundar sig på den årliga pensionen till beloppet av barntillägget eller, om det finns två barn, hälften av det årliga barntillägget för varderas del. Engångsbeloppet för en pensionstagare räknas ut med beaktande av typen av pensionsfall, dvs. invalidpension, rehabiliteringsstöd eller ålderspension. Omräkningskoefficienten för barntilläggsdelens engångsbelopp räknas ut genom att omräkningskoefficienten för pensionstagaren jämförs med den för barnpensionens slutålder på 18 år fastställda koefficienten, motsvarande barnets ålder i tabell 4. Som omräkningskoefficient används den mindre av dessa två koefficienter. Exempel 4En företagare som är född 6.6.1946 och har blivit arbetsoförmögen år 2006 får en FöPL-invalidpension på 9,33 euro/mån. från och med 1.10.2006; pensionen från denna tidpunkt betalas som engångsbelopp. För två barn uppgår pensionens barntilläggsdel till 0,37 euro/mån. Barnens ålder vid pensionens början är 16 år 1 mån. respektive 17 år 4 mån. De årliga pensionsbeloppen är följande: Pensionstagarens pension (9,33 euro - 0,37 euro) x 12 = 107,52 euro Barntillägg 0,37 euro x 12 = 4,44 euro, varav andelen för ett barn är 2,22 euro. Pensionstagarens ålder vid pensionens början är 60 år 3 mån. Den åldersrelaterade koefficienten är 17,16, när personen samtidigt beviljas ålderspension. Koefficienterna motsvarande barnens ålder i tabell 4 16 år 1 mån: 1,86 17 år 4 mån: 0,66 Engångsutbetalning till pensionstagaren 17,16 x 107,52 euro = 1 845,04 euro Engångsutbetalning av barntillägg 1,86 x 2,22 euro + 0,66 x 2,22 euro = 5,60 euro Engångsbelopp 1 845,04 euro + 5,60 euro = 1 850,64 euro Engångsutbetalning av familjepensionEfterlevandepension och barnpension är separata pensioner. Därför betraktas varje förmånstagares pension som en separat pension också då man granskar om förutsättningarna för engångsbetalning uppfylls. Engångsbeloppet av en familjepension uträknas så att den pension som utgör grund för engångsutbetalningen till respektive förmånstagare räknas separat. Denna pension omräknas till engångsbelopp. Engångsbeloppet av en familjepension är det sammanlagda beloppet engångsutbetalningar. Familjepension som betalas som engångsbelopp uppräknas inte med engångsförhöjning. Förmånslåtarens pension som grund för engångsbeloppetDen pension till en förmånstagare som tas som grund för ett engångsbelopp fås genom att den årliga pensionen multipliceras med den koefficient enligt antalet förmånstagarbarn som anges i tabellen nedan.
Den pension som en engångsutbetalning grundar sig på omräknas till engångsbelopp genom att den multipliceras med den koefficient som motsvarar pensionstagarens ålder och som fås från tabell 1, om den efterlevande maken eller ex-maken är förmånstagare, eller från tabell 4, om förmånstagaren är barn. Enligt gällande bestämmelser upphör en barnpension alltid när barnet fyller 18 år. Enligt den lag som gällde före 1.7.1990 kunde ett arbetsoförmöget förmånstagarbarn få pension för tiden efter det att han eller hon hade uppnått slutåldern för barnpension. Vid uträkningen av engångsbeloppet av en sådan barnpension använder man den koefficient som fastställts enligt tabell 3 och lägger till talet 1,00, om pensionen har beviljats tills vidare. Exempel 5Familjepensionen till en efterlevande make och två barn uppgår till 11,60 euro/mån, dvs. till 139,20 euro/år. Efter avdraget av den primära förmånen uppgår pensionsbeloppet till 6,17 euro/mån, dvs. 74,04 euro/år. Den efterlevande makens andel av den årliga pensionen är 30,85 euro. Barnens andel är 43,19 euro/år, varav vartdera barnets andel är 21,59 euro/år. Förmånstagare är den efterlevande maken, som är född 18.4.1948, och barnen, som är födda 5.3.1989 respektive 17.7.1991. Familjepensionen har beviljats från och med 1.3.2006. Barnpensionens slutålder är 18 år. De pensioner som engångsbeloppet baserar sig på fås genom att både efterlevandepensionen och barnpensionen multipliceras med koefficienterna i tabellen ovan. Barnen med pension är 2 stycken, varvid koefficienten för den efterlevande maken är 1,16 och för barnen 1,04. Den efterlevande maken 1,16 x 30,85 euro = 35,79 euro Barn 1,04 x 21,59 euro = 22,45 euro Förmånstagarnas åldrar 1.3.2006 är följande: Den efterlevande maken 57 år 10 mån, koefficient 18,51, tabell 1 1:a barnet 16 år 11 mån, koefficient 1,07, tabell 4 2:a barnet 14 år 7 mån, koefficient 3,25, tabell 4 Engångsutbetalning av familjepension 18,51 x 35,79 = 662,47 euro 1,07 x 22,45 = 24,02 euro 3,25 x 22,45 = 72,96 euro Familjepensionen som engångsbelopp uppgår till 759,45 euro. Pension som engångsutbetalning endast till en del av förmånstagarnaOm en efterlevandepension före avdrag av en primär förmån överstiger gränsbeloppet för engångsutbetalning, men barnpensionen understiger detta gränsbelopp, betalas barnpensionen som engångsbelopp. Efterlevandepensionen betalas däremot månatligen. Om minskningen av en efterlevandepension medför till exempel att familjepensionen till en barnlös efterlevande make i en nyfamilj kommer att understiga gränsbeloppet, betalas den som engångsbelopp. Däremot betalas barnpensioner efter samma förmånslåtare fortfarande månatligen, om beloppet av dessa överstiger gränsbeloppet för engångsutbetalning. Pensionsanstalten kan, om den så önskar, betala en familjepension månatligen även om förutsättningarna för engångsutbetalning av de enskilda pensionerna uppfylls. Eventuell ändring av pensionenIbland ändras det belopp av en efterlevande makes egen pension som beaktats vid minskningen av efterlevandepensionen. Detta kan hända till exempel när den beräknade pensionen är större än den invalid- eller arbetslöshetspension som senare beviljas den efterlevande maken. Också beloppet av den efterlevande makens beräknade pension kan ändras, till exempel på grund av den efterlevande makens arbetslöshet eller någon annan orsak (minskning av efterlevandepension i särskilda fall). I så fall minskas efterlevandepensionen på nytt. Om en pension betalas som engångsbelopp, har pensionstagaren på basis av samma pensionsfall inte längre rätt till pension utifrån de anställningar som engångsbeloppet baserade sig på. Därför borde pensionsanstalten betala pensionen som engångsbelopp först när det är sannolikt att pensionen inte längre ändras. Exempel på förändringar i familjepensionen: Förändring i antalet förmånstagare inverkar på efterlevandepensionen. En efterlevandepension har minskats på basis av den beräknade pensionen. En familjepension har minskats på grund av LITA-ersättning med ett belopp som antas förändras framöver. Däremot kan engångsbelopp betalas, om den efterlevande maken redan får pension som har beaktats vid minskningen av efterlevandepensionen, eller när indragningen av en barnpension inte påverkar beloppet av efterlevandepensionen. För pension till ex-make gäller samma som för efterlevandepension. Engångsutbetalning av efterlevandepension som dras in p.g.a. nytt äktenskapEngångsbeloppet av en efterlevandepension som betalas i händelse av nytt äktenskap uträknas på helt olika grunder än engångsbelopp av en liten pension. Om en pension till en efterlevande make som är under 50 år eller till förmånslåtarens ex-make indras på grund av nytt äktenskap, får han eller hon ett engångsbelopp som motsvarar efterlevandepensionen (eller pensionen till ex-make) under tre år (ArPL 62 §). Om pensionsanstalten fungerar som VILMA-anstalt, baserar sig engångsutbetalningen på det sammanlagda beloppet av pensioner som VILMA-anstalten betalar månatligen. Engångsbeloppet uträknas på basis av den senast utbetalda månatliga pensionen, som är densamma som pensionen före förskottsinnehållning av skatt för den månad då äktenskapet har ingåtts. I engångsutbetalningen av pensionen för tre år beaktas inte en eventuell senare engångsförhöjning av pensionen. Engångsutbetalning till en efterlevande make som har ingått äktenskap i december uträknas på basis av efterlevandepensionen i december utan indexförhöjningen vid årsskiftet. Från engångsbeloppet avdras belopp som eventuellt har betalats ut utan grund efter det att äktenskapet har ingåtts. Utförligar anvisningar finns i anvisningssamlingen Familjepension. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| © Pensionsskyddscentralen Användningsvillkor | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Försäkring
Pensioner
