   |
 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Sociala förmåner vid beräkning av pension Publ.tid: 27.02.2010 Giltighetstid: 01.01.2010 - tills vidare
Ändringarna jämfört med den ersatta anvisningen:
Före 2005Före 2005 tjänade man in pension i form av arbetspensionstillägg för olika oavlönade tider på basis av arbetslöshets-, utbildnings-, och rehabiliteringsförmåner. I APL-anställningar tjänade man dessutom in pension för oavlönad tid, om den oavlönade tiden varade högst ett år och anställningen fortsatte ännu efter det (den s.k. ettårsregeln). År 2005 och senareI början av 2005 avskaffades ettårsregeln och arbetspensionstillägget förutom i vissa undantagsfall. Pensionen tillväxer dock fortfarande på basis av de arbetslöshets-, utbildnings-, och rehabiliteringsförmåner, som varit pensionsgrundande i form av arbetspensionstillägg. Dessutom utökades möjligheten att tjäna in arbetspension på basis av sociala förmåner. Vissa förmåner beaktas endast i inkomsterna för återstående tid, men man tjänar inte in arbetspension på basis av dem. I fråga om inkomstrelaterade förmåner tillväxer pensionen på basis av den arbetsinkomst som det fastställda förmånsbeloppet baserar sig på, dvs. förmånsgrunden (inkomstgrund) eller i vissa fall, vid avsaknad av arbetsinkomst, på basis av ett i lagen angivet eurobelopp. Förmånsgrunden beaktas på olika sätt vid uträkningen av intjänad pension och pension med återstående tid. Bestämmelser om pensionsgrundande oavlönade förmåner finns i ArPL 74 § och i FöPL 68 §. Följande förmåner är pensionsgrundande: Sjuk- och rehabiliteringsförmåner
Föräldradagpenningar
Arbetslöshetsförmåner
Utbildningsförmåner
Följande förmåner slopades 1.1.2010:
Utbildningsstöd och utbildningsdagpenning slopades 1.1.2010. Utbildningsstöd som har beviljats före det betalas under samma benämning som tidigare också för tiden efter det att lagen trädde i kraft, och stödet är pensionsgrundande på normalt sätt också för tiden efter 1.1.2010. Vid pensionsberäkningen beaktas förmånsgrunden till 65 %. Däremot ändrades utbildningsdagpenning 1.1.2010 så att den är en del av arbetslöshetsförmånen och fr.o.m. 1.1.2010 beaktas förmånsgrunden till 75 % vid pensionsberäkningen. Förmån som jämställs med pension tillväxer också för tiden för vård av barn under tre år och för tiden med studier som leder till examen. Bestämmelser om pension som tjänas in för tiden för vård av barn och för tiden för studier ingår i en speciallag (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier, 644/2003, StPEL). Pensionen tillväxer både för studietid och för barnavårdstid på basis av ett fast eurobelopp (523,61 e/månad enligt 2004 års nivå) och den justeras med en livslängdskoefficient på samma sätt som övrig pension. Om pensionsfallet inträffar år 2010 eller senare, beaktas förmån enligt StPEL också i inkomsten för återstående tid till ett fast eurobelopp på 1 047,22 euro/mån (enligt 2004 års nivå). Då beaktas förmånerna enligt StPEL i inkomsterna för återstående tid redan fr.o.m. år 2005. Om pensionsfallet inträffade före år 2010, beaktas inte förmån enligt StPEL i inkomsten för återstående tid. Den förmån som tjänas in för barnavårds- och studietid utgör en separat del av arbetspensionen, även om den betalas ut i samband med arbetspensionen. Förmånen bekostas med skattemedel. Följande icke-inkomstrelaterade förmåner beaktas enbart i inkomsten för återstående tid till ett fast eurobelopp (1 047,22 euro/mån enligt 2004 års nivå). Man tjänar således inte in någon arbetspension på basis av dem.
Gemensamma beräkningsprinciperÄven om arbetspension tjänas in litet olika beroende på vilket slag av social förmån det är fråga om, tillämpar man vid uträkningen av pension på basis av sociala förmåner dock rätt långt gemensamma beräkningsprinciper. Till den del det finns skillnader i pensionsberäkningen, beskrivs de närmare i anvisningarna för de olika sociala förmånerna. Förmånsgrundande inkomstInkomstbegreppPension på basis av inkomstrelaterade sociala förmåner tjänas in på basis av den arbetsinkomst som beräkningen av den sociala förmånen baserar sig på. När beloppet på en social förmån räknas ut, bestäms den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen, dvs. förmånsgrunden, skilt för varje slag av social förmån. Det kan till exempel vara fråga om den årsarbetsinkomst som fastställts i beskattningen eller den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste arbetsmånaderna. Pension på basis av förmånsgrunden tillväxer endast för den tid för vilken förmånen har betalats till personen själv, en intressebevakare eller någon annan i personens ställe. Pensionen tillväxer dock inte till den del som förmån har betalats till arbetsgivaren. Eftersom förmånsgrunden kan vara års- eller månadsbaserad och en förmån vanligen betalas per dag, ska förmånsgrunderna vid uträkningen av pension omvandlas till grunder på dagsnivå. Förmånsgrunden omvandlas till dagsnivå med divisorn (300, 21,5, 25 eller 30) för det givna förmånsslaget. Dagsinkomsten multipliceras med antalet dagar med utbetald förmån. Då får man den förmånsgrundande inkomst som ligger till grund för pensionen (nedan förkortat till förmånsgrundande inkomst) för året i fråga. Den förmånsgrundande inkomsten = förmånsgrunden/dag x antalet förmånsdagar Följande andel av de förmånsgrundande inkomsterna beaktas när den intjänade pensionen räknas ut:
Andra förmåner än sådana som fastställs på basis av inkomstgrundenPensionen tillväxer på basis av vuxenutbildningsstöd för företagare och minimiföräldradagpenning utgående från en grund som uppgår till 523,61 euro/månad. (enligt 2004 års nivå). Av förmånsgrunden för vuxenutbildningsstöd för företagare beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen ovan nämnda 65 procent. Av förmånsgrunden för minimiföräldradagpenning beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen den fasta förmånsgrunden som sådan. Också för tiden för vård av barn under 3 år och för studietid tillväxer pensionen på basis av en grund som är 523,61 euro/mån (enligt 2004 års nivå). När förmånen räknas ut beaktas denna förmånsgrund i sin helhet. Proportionering av förmånsgrundande inkomsterOm en förmån betalas till ett jämkat eller minskat belopp på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan mottagen förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån. Samma förfarande tillämpas när en del av förmånen har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren: av den förmånsgrundande inkomsten beaktas den andel av hela den beviljade förmånen som har betalats till arbetstagaren. De som anmäler förmånerna till AREK:s intjäningsregister meddelar för proportioneringen beloppet av både den betalda och den fulla förmånen eller den proportioneringsprocent som har räknats ut färdigt på basis av dem. Proportioneringsprocenten räknas med två decimalers noggrannhet. Hur förmånsgrundande inkomster hänförsI allmänhet betalas förmåner till förmånsmottagaren i efterskott. Den förmånsgrundande inkomsten är dock pensionsgrundande inkomst för det år för vilket förmånen har betalats ut, dvs. det år som förmånsdagarna hänför sig till, även om förmånen har betalats följande år. Inget avdrag av arbetstagares arbetspensionsavgift från förmånsgrundande inkomsterNär pensionen räknas ut dras arbetstagares arbetspensionsavgift inte av från de förmånsgrundande inkomsterna. Den som anmäler förmånen har i regel beaktat avgiften redan då förmånsgrunden fastställdes. Ett undantag utgör vuxenutbildningsstöd som beviljas av Utbildningsfonden. Vid pensionsberäkningen dras arbetspensionsavgiften inte av från de förmånsgrundande inkomsterna i något skede. Social förmån som bestämts på basis av en föregående förmånDagpenning enligt sjukförsäkringen, rehabiliteringspenning och föräldradagpenningar som FPA har betalat ut kan fastställas på basis av en annan föregående socialförmån. Till exempel om en arbetslös person insjuknar, bestäms sjukdagpenningen på basis av beloppet på den föregående arbetslöshetsdagpenningen, om sjukdagpenningen på detta sätt blir större än då den normalt uträknas på basis av arbetsinkomsten. Eftersom den senare socialförmånen, som bestämts utgående från den föregående förmånen, inte baserar sig på någon egentlig arbetsinkomst, använder man i dessa fall som pensionsgrund den arbetsinkomst som förmånen skulle ha beräknats på, om det inte hade funnits någon tidigare förmån. Men om både den förmån som skall betalas och den föregående förmånen fastställs med stöd av sjukförsäkringslagen (t.ex. när sjukdagpenning föregår rehabiliteringsdagpenning), använder man grunden för den föregående förmånen också som grund för den senare förmånen. Intjänad pensionFörutsättning för intjäning av pensionEn person har rätt till pension som tillvuxit på basis av oavlönade förmåner, om han eller hon har haft arbetsinkomster före pensionsfallsåret som försäkrats enligt arbetspensionslagarna till ett belopp på minst 12 566,70 euro (enligt 2004 års nivå). Pension som har tillvuxit enbart på basis av förmåner för oavlönad tid betalas således inte ut, inte heller om arbetsinkomsterna understiger det nämnda gränsbeloppet. Samma eurobelopp förutsätts också i fråga om förmån enligt speciallagen om barnavård och studier. Vid uträkningen av ovan nämnda inkomstvillkor räknas inkomsterna för tiden före år 2005 utgående från registeruppgifterna på samma sätt som motsvarande eurobelopp som villkor för återstående tid (se närmare anvisningssamlingen Invalidpension, tillämpningsanvisning Beräkning av pension för återstående tid). Men när inkomstvillkoret granskas söker man, med avvikelse från villkoret för återstående tid, inkomster utgående från hela den försäkrade tiden före pensionsfallsåret. Intjäning av pensionArbetspension tjänas in på basis av den förmånsgrundande inkomsten med 1,5 procent per år från ingången av månaden efter personens 18-årsdag och högst till utgången av det år som föregår pensionsfallet (huvudregel). Pensionen tillväxer på basis av förmånsgrundande inkomster i princip till utgången av den månad under vilken personen fyller 68 år. Arbetslöshetsdagpenningar beaktas dock högst fram till utgången av den månad under vilken personen fyller 63 år. Om pensionsfallet inträffade år 2005 eller 2006, beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret aldrig när pension ska beviljas. Förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte heller i de fall där pensionsfallet för en invalidpension eller arbetslöshetspension eller pensionsfallet för en pension som beviljas som fortsättning på dem inträffar år 2007 eller senare. Men från och med år 2007 beaktas förmånsgrundande inkomster som pensionsgrundande vid uträkningen av ålderspension på samma sätt som arbetsinkomster, dvs. de beaktas till utgången av pensionsfallsmånaden. I ålderspensioner som börjar tidigast 1.2.2007 beaktas således förmånsgrundande inkomster till utgången av pensionsfallsmånaden. I familjepensioner beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret från och med 2007 på samma sätt som i en förmånslåtares pension. I fråga om återstående tid i undantagsfall (arbetsoförmåga före 24 års ålder, eller personer som har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) beräknas inkomsten för återstående tid med beaktande av förmånsgrundande inkomster till utgången av pensionsfallsmånaden. Detta gäller också företagare. Inte heller i dessa fall beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret när den intjänade pensionen räknas ut (se närmare anvisningssamlingen Invalidpension, tillämpningsanvisningen Hur invalidpensionen fastställs). En social förmån kan betalas till arbetsgivaren, om arbetsgivaren betalar lön för förmånstiden. Pension tjänas dock in endast till den del förmån har betalats till arbetstagaren själv. Föräldradagpenningar utgör ett undantag. Utbetalda förmåner till arbetstagaren är också sådana förmåner som har betalats till utsökningsmyndigheter och andra myndigheter, dvs. hela den del av en förmån som inte betalas till arbetsgivaren. Under dagar med förmån som har betalats till arbetsgivaren tillväxer pension på basis av den normalt utbetalda lönen, men inte på basis av den förmånsgrundande inkomsten till den del förmån har betalats till arbetsgivaren som ersättning för lön som har betalats för samma tid. En förmån har kunnat betalas för en tid för vilken senare beviljas en annan förmån. Då ser förmånssystemen sinsemellan till att de ersätter varandra kostnaderna genom regressbetalningar. Pensionen tillväxer i regel på basis av den förmån som en person skulle ha rätt till, även om den först utbetalda förmånen kvarstår som personens inkomst i beskattningen. Som undantag till denna huvudregel ska trafik- och olycksfallsbolagen i inbördes regressitutioner dock meddela PSC de perioder under vilka en person de facto har betalats en förmån och inte de som personen skulle ha rätt till. Företagare tjänar in pension på basis av sociala förmåner också med en samtidigt gällande företagarförsäkring. Sociala förmåner som betalats under pensionstidNy pension tjänas in på basis av arbete enligt den intjäningsprocent som gäller för tid med pension, räknat från ingången av det år som närmast följer efter pensionsfallet för en invalid- eller arbetslöshetspension med återstående tid. I fråga om pensioner där inkomsten för återstående tid är 0, tillväxer ny pension för arbete enligt pensionstida intjäningsprocenter, räknat från ingången av månaden efter pensionsfallet (om pensionen fortsätter på samma grunder fram till ålderspensionen). Däremot tillväxer det inte alls någon pension på basis av förmånsgrundande inkomster under den period som infaller mellan ingången av pensionsfallsåret för en invalid- eller arbetslöshetspension och utgången av året innan pensionen upphörde. Detta gäller både pensioner med och utan återstående tid, om pensionen fortgår på samma grunder fram till ålderspensionen. Om ny pension beviljas på nya grunder, tillväxer pension för oavlönade tider som gäller pensionsfallsåret för en pension utan återstående tid och pensionens begynnelseår. För det år en pension upphör kan ny pension tillväxa på basis av förmånsgrundande inkomster, om ny pension beviljas på nya grunder. Om en social förmån har betalats under det år en invalid- eller arbetslöshetspension upphör, periodiseras de förmånsgrundande inkomsterna på tiden efter det att pensionen upphörde. Hur den sociala förmånen verkligen fördelas under året undersöks inte. Pension tillväxer inte heller på basis av förmånsgrundande inkomster under tid med ålderspension. Oftast betalas förmåner inte heller ut under tid med full pension. Pensionen tillväxer på basis av förmånsgrundande inkomster under tid med deltids- och familjepension. I vissa fall, då pension beviljas på nya grunder, beaktas förmånsgrundande inkomster under en tidigare pensions begynnelseår eller pensionsfallsår som pensionsgrundande fram till pensionens begynnelsetidpunkt eller till utgången av pensionsfallsmånaden. Detta gäller i de fall där ny pension beviljas en person som tidigare har haft en pension som beviljats utan återstående tid. Också i de fall där det vid beviljandet av ny pension finns oavlönade perioder mellan pensioner som tidigare har beviljats på tidigare grunder, beaktar man då pension beviljas på nya grunder de oavlönade perioderna också för begynnelseåret och pensionsfallsåret för pensioner som har beviljats på tidigare grunder. När en ny pension eventuellt beviljas flera år efter det att en förmån har betalats, behöver man inte reda ut hur förmånen närmare hänför sig till tiden kring pensionens början eller pensionsfallet. Förmånsgrundande inkomster under pensionens begynnelseår periodiseras på tiden före pensionens början. Pension från utlandet hindrar på samma sätt som finländsk pension pensionen från att tillväxa enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter på basis av arbetsinkomsterna. Fr.o.m. år 2008 hindras pensionstillväxten på basis av förmåner för oavlönade tider. Om en person har haft förmåner för oavlönad tid före år 2008 samtidigt med en utländsk pension, men den finländska pensionen börjar först år 2008 eller senare, är förmånerna för de oavlönade tiderna inte pensionsgrundande för tiden före år 2008. Utländsk pension hindrar att förmåner för oavlönade tider beaktas också i inkomsten för återstående tid. Enligt tolkningsställningstagandet 11.6.2008 betraktas en person inte längre som pensionstagare i fråga om den tid som hänför sig till engångsbetalning av pension. Inte heller när den engångsbetalade pensionen först har varit fortlöpande betraktas personen som pensionstagare. Följaktligen tillväxer pensionen för tid med engångsbetalad invalidpension och ålderspension enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter, och pensionen tillväxer på basis av förmåner för oavlönade tider. I detta fall har det ingen betydelse om pensionen har betalats som engångsbelopp utan eller med pensionstagarens samtycke. Tolkningen tillämpas retroaktivt fr.o.m. 1.1.2005. Beviljande av pensionVid beviljande av pension behandlas pension som har tjänats in för oavlönade tider på samma sätt som pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster. Pensionen uppräknas således med en engångsförhöjning och justeras med en livslängdskoefficient och senareläggs och tidigareläggs som andra pensioner som beviljas enligt den beviljande anstaltens pensionslag: I VILMA-fall enligt lagen för den beviljande VILMA-anstalten och i icke-VILMA-fall i första hand enligt pensionslagen för den privata sektorn. Vid total avsaknad av arbete inom den privata sektorn, betalas pensionen som har tjänats in för oavlönade tider av den sista försäkringsanstalten inom den offentliga sektorn. I icke-VILMA-situationer, där det finns ett litet fribrev från privata sektorn i arbetshistorian, betalas den intjänade pensionen för oavlönade tider av pensionsanstalten inom den privata sektorn. Om VILMA-anstalten beviljar pension från en annan sektor först och pension enligt sin egen lag först senare, upphör pensionen att tillväxa för oavlönade perioder då den första pensionen beviljas, och den pension som har tjänats in för oavlönade perioder beviljas i samband med det första pensionsbeslutet. Om pensionsfallet för en ålderspension inträffade år 2007 eller senare, tillväxer pensionen för oavlönade förmånstider under det år då pensionsfallet för ålderspensionen inträffade. Om till exempel pensionsfallet för en APL-ålderspension inträffade år 2006 och pensionsfallet för en StaPL-pension inträffade år 2007, beaktas pensionstillväxten för oavlönade tider i StaPL-pensionen också för år 2006, eftersom det året inte var StaPL-pensionens pensionsfallsår. Inkomst för återstående tidI inkomsterna för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster alltid till minst 100 procent och föräldradagpenningar till 117 procent. När man räknar inkomsten för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster i regel på samma sätt som arbetsinkomster till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret (se närmare anvisningssamlingen Invalidpension, tillämpningsanvisningen Beräkning av pension för återstående tid). Vid beräkning av återstående tid i undantagsfall (arbetsoförmåga före 24 års ålder, eller personer som har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) beaktas arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster till utgången av pensionsfallsmånaden, men i fråga om intjänad pension till utgången av året före pensionsfallet. Vissa arbetslöshets- och utbildningsförmåner som inte är inkomstrelaterade beaktas endast när inkomsten för återstående tid räknas ut. Förmånsgrunden är då 1 047,22 euro/månad (enligt 2004 års nivå). Förmåner som endast beaktas i inkomsten för återstående tid är:
Ovan nämnda förmåner beaktas i inkomsterna för återstående tid till beloppet 1 047,22 euro, men de är inte pensionsgrundande i övrigt. De förmåner som är pensionsgrundande enligt ett fast belopp på 523,61 euro (vuxenutbildningsstöd för företagare och föräldradagpenning som betalas till minimibelopp) beaktas också i inkomsten för återstående tid enligt samma förmånsgrund. Om pensionsfallet inträffar år 2010 eller senare, beaktas också tiden för vård av barn under tre år och tiden för studier som leder till examen i inkomsten för återstående tid. De beaktas till samma belopp som ovan nämnda förmåner, dvs. till 1 047,22 euro/mån (enligt 2004 års nivå), vilket är två gånger det fasta eurobeloppet på 523,61 euro/månad, som utgör grund för den intjänade pensionen. Då beaktas barnavård och studietid från och med år 2005 i inkomsten för återstående tid. Företagare tjänar in pension på basis av sociala förmåner, om de har en företagarförsäkring som gäller under samma tid som socialförmånstiden. Då beaktas såväl företagarinkomsten som den förmånsgrundande inkomsten i inkomsten för återstående tid. Om en person inte har rätt till återstående tid (12 566,70 euro uppfylls inte), eller om inkomsten för återstående tid är 0, beaktas de förmånsgrundande inkomsterna till utgången av det år som föregått pensionsfallsåret. Justering av förmånsgrundande inkomsterVid pensionsuträkningen justeras den förmånsgrundande inkomsten för varje enskilt år med en lönekoefficient till den nivå som gäller när pensionen börjar, på samma sätt som då den pensionsgrundande arbetsinkomsten justeras. En förmån kan betalas ut i flera års tid på basis av samma inkomst, vilket ofta är fallet med rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsdagpenning. Förmånsbetalaren gör en eventuell indexjustering årligen endast i det förmånsbelopp som betalas till förmånsmottagaren, men inte i förmånsgrunden. Förmånsgrunden för varje enskilt år, då förmån har betalats ut på basis av samma arbetsinkomst, är således den inkomst som förmånsberäkningen första gången baserade sig på, och det görs inga indexjusteringar i förmånsgrunden under den tid förmånen betalas ut. Till exempel förmånsgrunden för rehabiliteringspenning, som har betalats ut i tre års tid utan avbrott eller har beviljats på tidigare grunder, är i registret lika stor under vart och ett av de tre åren, dvs. på samma nivå som då förmånen började betalas ut första gången. Först när pensionen räknas ut justeras förmånsgrunderna för olika år med en lönekoefficient till den nivå som gäller vid pensionsberäkningstidpunkten. Om rehabiliteringspenning har beviljats på tidigare grunder efter rehabiliteringsstöd, är förmånsgrunden under hela rehabiliteringspenningsperioden på samma nivå som då rehabiliteringsstödet började. De i lagen nämnda penningbeloppen på 523,61 euro, 1 047,22 euro och 12 566,70 euro är på 2004 års nivå. Tabell. Beaktande av förmånsgrundande inkomst i pension fr.o.m. 1.1.2010.
* Lag om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier, 644/2003 Mer information:
Invalidpension –
Beräkning av pension för återstående tid
Anvisningssamlingen - Intjäning av pension |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| © Pensionsskyddscentralen Användningsvillkor | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Försäkring
Pensioner
